Barnets bästa och umgängesrätt inom LVU-processen En ändamålsenlig analys ur ett barnrättsperspektiv och en kritisk granskning av två styrdokument från Socialstyrelsen i relation till lagstiftning och förarbeten till LVU, SoL och FB

Abstract

Denna uppsats utgår från ett barnrättsperspektiv och inleder med en fördjupad analys av barnets bästa och umgängesrätten, för att besvara frågan: "Vad innebär principen om barnets bästa, och hur kan den förstås inom ramen för umgängesrätten?". Analysen visar att principen är kontextbaserad och mångdimensionell, där både subjektiva och objektiva aspekter integreras. Principen kräver att utredningar genomförs och att bedömningarna anpassas individuellt. Samtidigt som beslutsfattare måste balansera objektiva kriterier med de specifika omständigheterna i varje enskilt fall, samt beakta barnets egna åsikter. Detta tillvägagångssätt säkerställer att barn erkänns som rättighetsbärare.

Därefter undersöker uppsatsen målsättningen med LVU, att återförena barnet med sina biologiska föräldrar. Här behandlas frågan: "Hur beaktas principen om barnets bästa i förhållande till principen om återförening med biologiska föräldrar vid beslut om umgängesrätt inom LVU-processen?". Slutsatsen är att dessa principer delvis är komplementära men också kan stå i konflikt. Kontakt mellan barnet och dess föräldrar är avgörande för att upprätthålla relationella band under vårdtiden och för att underlätta en eventuell återförening. Samtidigt kan en prioritering av återförening ibland överskugga barnets subjektiva bästa.

Syftet med de tidigare analyserna i uppsatsen var att nå en jämförelse av två styrdokument från Socialstyrelsen med relevant lagstiftning i Föräldrabalken, Lagen om vård av unga samt Socialtjänstlagen, och tillhörande förarbeten, för att förstå lagstiftarens intentioner gällande umgängesrätten inom LVU:s ramverk. Detta leder till den tredje frågeställningen: " På vilka sätt kan de utvalda styrdokumenten, (1) Placerade barn och unga - Handbok för socialtjänsten och (2) Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående - Kunskapsstöd för socialtjänsten, version 3, överensstämma eller skilja sig från den relevanta lagstiftningen i Föräldrabalken, Socialtjänstlagen, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga samt relaterade propositioner till dessa lagar?”. Denna jämförelse syftar till att identifiera avvikelser som eventuellt kan förklara varför vissa yrkesverksamma anser att lagstiftningen är välskriven men ibland felaktigt tillämpas i praktiken, eller varför lagen kritiseras av media och andra för att otillräckligt skydda barn. Resultaten kommer sedan att indikera mindre skillnader som kan bidra till praktiska avvikelser från lagstiftarens avsikt eller samtida tolkningar av lagen. Det visar även på hur lagstiftningen kan öppna upp för sådana möjligheter och eventuellt behöver revideras.

Valet av ämne grundas på de betydande sociala frågorna som omger tillämpningen av umgänges- och kontaktfrågor inom LVU-processen samt dess påverkan på barn och deras familjer. Genom min uppsats vill jag öka medvetenheten om problematiken och identifiera förbättringspotentiella områden gällande umgängesrätten för att bättre tillgodose barnets bästa.