Expanderande klassrum – en didaktisk studie om killars deltagande i bildundervisning

Abstract

Syftet med licentiatstudien i bildpedagogik är att undersöka hur likvärdighet i skolämnet bild kan utvecklas med tanke på könsskillnader som lyfts fram i Skolverkets Nationella utvärdering för bild, 2015. Tidigare forskning visar att bildämnet anses vara kodat som feminint, vilket var en utgångspunkt för att undersöka frågor kring maskulinitet och subjektspositioner med särskilt fokus på killars måluppfyllelse i bildämnet. Syftet är vidare att undersöka deltagande i bildundervisning genom att analysera elevers arbete med bilduppgifter genom olika uttrycksformer och teckensystem i bildklassrummet. Den teoretiska ramen utgår från ett poststrukturalistiskt perspektiv. Teorier som används i analysen är Butlers teori om performativitet, Connells teori om hegemonisk maskulinitet och även Kress och van Leeuwens teorier om multimodalitet inom ett socialsemiotiskt ramverk. Teorierna används för att utveckla ämnespositioneringar för elever, särskilt killar, och kring bildlärarens roll ur ett autoetnografiskt perspektiv. Forskningen är praktikbaserad och metodologiskt genomförd som en etnografisk studie. Forskningen bedrivs som en småskalig klassrumsstudie i 8:e och 9:e klass i bild i grundskolan, där bildlärarrollen positioneras som konstnär, forskare och lärare. Visuell etnografi och autoetnografi används som metoder genom deltagande observation, fältanteckningar, skisser från undervisning i klassrummet och fotodokumentation av elevers konstnärliga verk. Elevernas videor och filmer analyseras med begrepp, som affordance och multimodalitet, utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. Klassrumssituationer analyseras med ett autoetnografiskt tillvägagångssätt. Vetenskapsrådet har noterat att det saknas forskning om undervisning och lärares skolvardag samt efterlyst nya metoder för att visualisera data. Studien svarar på dessa utmaningar inom forskning om skolgång; rättvisa, skillnader i skolprestationer och digitalisering ur ett livslångt lärandeperspektiv. Resultatet är relaterat till undervisning och kursplanen i bild och till forskningsfältet bildpedagogik inom det breddade forskningsområdet visuell kultur, beskriven i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 22. Studien presenterar resultat om undervisningspraktik i bildämnet genom att se klassrummet som ett expanderande klassrum som öppnar för olika subjektspositioner och returnerat lärande. Genom att skapa liminala utrymmen och flyktlinjer lyfter undervisningen fram möjligheter till användande av artefakter, av varierande teckensystem och varierande platser för lärande, samt relationsskapande för eleverna i lärprocesser i ämnet bild.