Olika styrfilosofier och deras avtryck på offentlig sektors ekonomistyrning. En kvalitativ studie av hur New Public Management och tillitsbaserad styrning och ledning kommer till uttryck i Sveriges tre största kommuners budgetar

Abstract

Bakgrund och problem: Ambitionen att öka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framväxten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet präglats av en idésamling som går under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion på oavsedda effekter av NPM. Eftersom forskningen inom utbredningen och effekterna av såväl NPM som TSL fortfarande är begränsad är det relevant att utöka kunskapen om hur dessa styrfilosofier kommer till uttryck i praktiken. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur NPM och TSL kommer till uttryck i den övergripande ekonomistyrningen genom att beskriva vilka inslag som finns av respektive styrfilosofi i Sveriges tre största kommuners budgetdokument. Metod: De objekt som ligger till grund för studien är budgetdokumenten för Sveriges tre största kommuner – Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad. Undersökningen genomfördes i form av en dokumentstudie, där utvalda delar av det innevarande årets (2024) budgetdokument analyserades med stöd av en analysmodell som togs fram med utgångspunkt i Hoods (1991) sju doktriner och Bringselius (2017) sju principer samt kompletterande forskningslitteratur. Resultat och slutsatser: Studien visar att det förekommer inslag av såväl NPM som TSL i den övergripande ekonomistyrningen för de studerade kommunerna. Ibland samexisterar de båda filosoferna på motsägelsefulla sätt. Till exempel observerades att det i samtliga budgetdokument stod uttryckligen att TSL skulle tillämpas, men att det i ett av dokumenten samtidigt fanns stora inslag av NPM. Såväl likheter som skillnader observerades, där de mest utmärkande skillnaderna låg i graden av detaljstyrning samt betoning på effektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Det finns fortfarande ett stort behov av forskning om utbredningen av tillitsbaserad styrning och ledning i Sveriges kommuner, samt vilka effekter tillämpningen av NPM och TSL har haft på effektiviteten i offentlig verksamhet. Studier som denna bör därför kompletteras med undersökningar som tar sikte på andra aspekter av ekonomistyrningen i kommuner, samt orsakssambandet mellan tillämpad styrfilosofi och uppvisad effektivitet. Andra tillvägagångssätt hade bidragit till att skapa en mer heltäckande bild av styrfilosofiernas utbredning.