Främjande faktorer för välbefinnande hos elever i åk 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med vårdnadshavare och specialpedagoger

Abstract

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och präglas av omsorg om elevens hälsa, välbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan är en skyddsfaktor för att främja välbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska ohälsan hos barn i svenska skolor är en stor utmaning. Studiens fokus var därför att undersöka och beskriva faktorer i skolan som specialpedagoger och vårdnadshavare uppfattar är främjande för barns och elevers välbefinnande på mellanstadiet. Studien tog sin utgångspunkt ur det specialpedagogiska perspektivet med ett relationellt-, organisations- och systemperspektiv för att söka förklaringar på fenomenet ur ett salutogent förhållningssätt. Studiens syfte var att undersöka faktorer i skolans lärmiljöer som kan främja välbefinnandet hos elever i åk 4-6 ur specialpedagogers och vårdnadshavares perspektiv för att skapa en djupare förståelse av hur specialpedagoger och vårdnadshavare ser på främjande faktorer. Studien utgick från en kvalitativ fenomenografisk ansats där individers uppfattningar av ett fenomen är av intresse. Utifrån denna ansats var studiens frågeställningar följande: - Vad har vårdnadshavare för uppfattningar om faktorer i skolans lärmiljöer som främjar välbefinnande hos deras barn i åk 4-6? - Vad har specialpedagoger för uppfattningar om faktorer i skolans lärmiljöer som främjar välbefinnande hos elever i åk 4-6? Empirin till denna studie samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som i resultatanalysen kategoriserades i teman utifrån en fenomenografisk analysmodell i sju steg. Kategorierna i resultatet bildade i sin tur ett kategorisystem. I studiens resultat framgick ett hierarkiskt system för kategorierna men även ett horisontalt system. Inom det hierarkiska systemet ingick de tre lärmiljöerna där den sociala lärmiljön var dominant. Av resultatet framgick att trygghet, trivsel och goda relationer behöver genomsyra skolans lärmiljöer. En god social lärmiljö låg även till grund för en god pedagogisk lärmiljö. I den fysiska lärmiljön lyftes även där trygghet och samspel som en förutsättning för välbefinnande. För övrigt betonades inte den fysiska lärmiljön som en betydande främjande faktor för välbefinnande. I resultatet framkom en kategori som var kvalitativt skild från skolans tre lärmiljöer. Denna kategori var skolans organisation. De tre lärmiljöerna och organisationen bildade enligt resultatet ett horisontalt system då de båda visade sig vara värdefulla för att skapa förutsättningar för elevers välbefinnande i skolan. Att lärmiljöer och organisation står i relation med varandra påvisade studiens specialpedagogiska organisation- och systemperspektiv som beskriver att alla nivåer inom en verksamhet påverkar varandra.