En skola som inte är för alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt för sexåringar med särskilda skäl

Abstract

År 2018 började en ny lag att gälla i det svenska utbildningsväsendet. Det innebar att förskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt börjar det kalenderår de fyller sex år (SFS 2010:800). Dilemmat är att samtidigt som denna nya lag trädde i kraft, försvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen förskoleklass. Vårdnadshavare som anser att deras barn har ”särskilda skäl” har enligt lag rätt att ansöka om uppskjuten skolplikt för sitt barn. Det innebär att barnet i så fall i stället börjar i skolan det kalenderår hen fyller sju år. Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och en fenomenografisk ansats beskriva hur nio beslutsfattare, i olika kommuner, uppfattar fenomenet uppskjuten skolplikt så som det är beskrivet i skollagen. Avsikten är att söka efter och beskriva likheter och skillnader i beslutsfattares uppfattningar kring fenomenet. De frågeställningar som studien avser att besvara är: Vilken yrkesroll hos olika huvudmän i Sverige tar beslut om uppskjuten skolplikt för sexåringar med särskilda skäl? Hur uppfattas direktiven kring uppskjuten skolplikt för sexåringar med särskilda skäl av beslutsfattarna och hur agerar dem utifrån sin uppfattning? Hur menar beslutsfattarna att besluten får betydelse för barnen? Studiens teoretiska utgångspunkt är de specialpedagogiska perspektiven, det relationella och det kategoriska perspektivet. Utgångspunkten är en fenomenografisk ansats där beskrivningar och analys av nio beslutsfattares utsagor kring fenomenet uppskjuten skolplikt. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. Tre kategorier framkom om hur beslutsfattarna uppfattade begreppet ”särskilda skäl” i lagtexten; diagnos som grund för tidig skolstart, diagnos som grund för uppskjuten skolplikt, och särskilda skäl öppnar upp för möjligheter. Genom dessa kategorier kunde det utläsas att beslutsfattarna agerade olika utifrån sina uppfattningar om begreppet ”särskilda skäl”. Slutsatsen i studien är att det varierar mellan kommunerna vilken yrkesroll det är som tar beslut om uppskjuten skolplikt. Det är variation även i vilka uppfattningar som finns gällande begreppet ”särskilda skäl” i skollagen och agerandet vid handläggning av ansökningar om uppskjuten skolplikt. Det råder därmed ingen likvärdighet för barn med särskilda skäl mellan kommuner i Sverige.