dc.description.abstract | Syftet med studien är att undersöka friluftsliv utifrån ett elevperspektiv, genom att använda
Theory of Planned Behaviour i termer av attityder, normer och upplevd egen kompetens.
Friluftsliv infördes i den svenska skolan i början av 1900-talet och har sedan dess genomgått
vissa förändringar. I dagens läroplan utgör friluftsliv en stor del av ämnet Idrott och hälsa,
men Skolinspektionen menar att för lite tid ägnas åt ämnet. Tidigare forskning antyder att
elever har en positiv attityd till friluftsliv och att de anser att det är bra för hälsan. Metoden
bestod av en kvalitativ forskningsdesign med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Sju
elever, som gick i nionde klass, från en skola intervjuades. Intervjuerna spelades in, sedan
transkriberades och analyserades utifrån tematisk analys. Theory of Planned Behaviour
användes som teoretiskt ramverk, i termer av attityd, normer och upplevd egen kompetens.
Majoriteten av eleverna har en positiv attityd till friluftsliv. De lyfter fram aspekter som
relaterar till känslor, hälsa och erfarenheter. Vidare upplever alla eleverna att deras attityd till
friluftsliv stämmer överens med familjens normer, men att normen bland jämnåriga varierar.
Till sist framkom det att elevernas kompetens varierar och att de har allt från låg till hög
upplevd egen kompetens. De flesta elever har en positiv attityd till friluftsliv, men det finns de
som har en negativ attityd. Elevers attityd till friluftsliv stämmer överens med familjens
normer, men detta stämmer inte alltid överens med de normer som finns bland jämnåriga.
Elevers upplevda egen kompetens varierar från låg till hög. | sv |