UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER INOM PLANERINGSMETODIK FÖR BLÅGRÖN INFRASTRUKTUR. En göteborgsk fallstudie

Abstract

Detta är en fallstudie av hur Göteborgs Stad arbetar med planering och implementering av blågrön infrastruktur (BGI). Mer specifikt har fyra teman undersökts med relevans för sådan planeringsmetodik: aktörers samverkan och ansvarsuppdelning (1), insamling, hantering och organisering av data (2), uppföljning och lärande (3) samt beslutsfattande och användande av nyttokostnadsanalyser (4). Studiens datainsamling skedde genom intervjuer med fem tjänstepersoner från tre olika förvaltningar: Stadsbyggnadsförvaltningen, Exploateringsförvaltningen samt Kretslopp och Vatten. I studien uppdagades att informanterna från Kretslopp och Vatten var de som såg mest förbättringspotential inom temat samverkan och ansvarsuppdelning, arbetet mellan denna förvaltning och övriga kan synkroniseras bättre för mer träffsäker planering av BGI. Att aktörer med ansvar för vattenhantering involveras på suboptimala sätt i planering av BGI är något som annan litteratur även visar (Suleiman, 2021). Organisering och delning av data är också utvecklingsområden, data behöver i större grad samlas i gemensamma databaser och metoder för datadelning behöver förbättras. Det kan forskas vidare på om lagstiftning kan ändras för att underlätta delning av känslig data mellan förvaltningar. Studien fann också att informanterna upplever att det finns en informell prioriteringslista för vilka faktorer som väger tyngst i beslutsfattande om markanvändning, trafiksäkerhet och ekonomi väger tungt i denna. Denna prioriteringslista kan behöva utmanas för att sociala och ekologiska faktorer i beslut ska kunna synliggöras för beslutsfattare. Förbättrade konsekvensbeskrivningar kan ske genom nyttokostnadsanalyser, informanternas svar gick dock isär gällande hur de ställer sig till den metoden givet att den kan vara komplex att utföra. Även mer kvalitativ beredning av sådana beslut kan genomföras. Mer forskning behövs om sådana (både kvantitativa och kvalitativa) metoder för beredning av markanvändningsbeslut, menar författarna. Uppföljningen av BGI-projekt i Göteborg är bristfällig och såväl informanter som akademisk litteratur har tryckt på vikten av att satsa (mer) resurser på detta. Dock kan det diskuteras hur realistiskt och önskvärt det är att offentliga aktörer ska mäta ekosystemtjänster från BGI i stor skala, något som efterfrågas i akademisk litteratur.