Fallet med lusten som försvann - Hur bevarar man lekfullheten, kreativiteten och lusten i skådespelandet som profession?

Abstract

Hur förenar jag som skådespelare lustfylld kreativitet och professionalitet? Hur kan jag i mötet med en bransch där effektivitet och leverans av mätbara resultat ofta står i fokus värna om dimensioner i den konstnärliga yrkesprofessionen som handlar om lekfullhet, lust och risktagande? Den här undersökningen tar avstamp i en smärtsam erfarenhet jag gör när jag närmar mig examen under min skådespelarutbildning: Jag upplever att desto fler kliv jag tar mot professionen desto fler kliv går jag ifrån min lust till skådespelarkonsten. Jag kastas in i identitetskris och förvirring. Hur kan något som jag gjort så länge, känt sådan glädje inför, haft som energikälla och bränsle sen barnsben plötsligt bli någonting som ger mig olust? Jag måste ta reda på vad som sker inom mig. Kanske hänger det som sker inom mig också ihop med större strömningar och strukturer på samhällsnivå? Presentationen av min undersökning tar formen av en detektivhistoria där du som lyssnare får följa min personliga resa i sökandet efter att förstå vad som hänt med min lust till skådespeleriet och hur jag skall kunna vinna den tillbaka. Via litteratur kring kreativitet, intervjuer med andra skådespelare, sökande efter ledtrådar och kopplingar mellan primära instinktiva känslor och kognitiva processer i människans hjärna får jag genom arbetet syn på hur viktig kreativitet är för mig i skådespelarhantverket, att det faktiskt existerar en konflikt som jag ser det i branschen mellan kreativitet och mätbarhet och att den konflikten är svår att både acceptera och förändra. Jag inser vikten av och kraften i att själv börja medvetandegöra mina val och strategier. Undersökningen landar i begreppet flow och konkreta tillvägagångsätt för att bryta ner kreativa processer i mindre beståndsdelar. Ett system där jag ser en möjlighet för mig att just förena kreativitet, lust och profession.