Om journalisters möte med offentlig verksamhet – Inte så offentligt längre

Abstract

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om journalisters upplevelser av mötet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som är de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tjänstemännens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter på arbetsplatsen. Även tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer används. Metod: Metoden för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har spridits ut under drygt två månaders tid, där jag efter varje intervjutillfälle har tagit mig tid till att reflektera över innehållet, läsa litteratur, och sedan tagit med mig nya insikter till nästkommande intervju. Metoden för dataanalys har på så vis en abduktiv ansats (Vila-Henninger et al., 2024) samt gemensamma drag med den metod som Glaser (1965) kallar för constant comparative analysis (CCA). Resultat: Det finns indikationer på att offentliga organisationer i Sverige har blivit mindre offentliga i mötet med utomstående parter. Dessutom är det väsentligt att skilja mellan intern och extern tystnadskultur som separata företeelser, samtidigt som man bör vara medveten om att den interna tystnadskulturen kan generera en extern tystnadskultur. För att analysera den externa tystnadskulturen är det nödvändigt att differentiera mellan begreppen tillgänglighet, öppenhet och transparens. Det är också nödvändigt att differentiera mellan företeelserna som bidrar till extern tystnadskultur utifrån om personen gör handlingen medvetet, omedvetet, frivilligt eller ofrivilligt. Det utgör också en skillnad i vilka typer av åtgärder som är lämpliga i respektive fall.