PALLIATIV VÅRD AV BARN Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för ökat välbefinnande

Abstract

Bakgrund: 550 barn bedöms vara i behov av palliativ vård i Sverige årligen, för sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och svåra kroniska tillstånd med hög risk för livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ vård av barn kan bedrivas i olika miljöer, både i hemmet, i slutenvården och på hospice. Vidare innebär den palliativa vården av barn ett holistiskt arbetssätt, där kunskap kring barns utveckling och förmåga till förståelse och kommunikation på ett begripligt sätt är av vikt. Avsaknad av rutiner och riktlinjer kan innebära otrygghet för sjuksköterskans i sin yrkesroll, vilket kan leda till minskat välbefinnande för barnet i fråga. För att som sjuksköterska få ökad kunskap kring pediatrisk palliativ omvårdnad, kartlägger detta examensarbete vilka omvårdnadsåtgärder som kan leda till ökat välbefinnande för barn i den palliativa vården. Syfte: Att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att öka välbefinnande för barn inom den palliativa vården. Metod: En litteraturöversikt med en strukturerad informationssökning som gjorts i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. 11 kvalitativa artiklar har analyserats och redovisas i resultatet som 3 huvudteman och 8 subteman. Resultat: Omvårdnadsåtgärder för ökat välbefinnande hos barn med palliativ vård sammanfattas i följande teman: “vårdrelation”, “kommunikation” och “omgivningsfaktorer” med subteman: “tröst”, “delaktighet”, “tillit”, “informationsgivning”, “tvärprofessionellt samarbete”, “efter döden”, “aktivitet” och “miljö”. Resultatet av examensarbetet har påvisat ett antal konkreta omvårdnadsåtgärder som visar på ökat välbefinnande hos barn i den palliativa vården, där dessa till stor del handlar om sjuksköterskans bemötande av barnet och familjen. Slutsats: Ett flertal omvårdnadsåtgärder för ökat välbefinnande har kunnat påvisas, och i viss mån utförs dessa, men mer adekvata riktlinjer och utbildning gällande bemötande och kommunikation med barn i den palliativa vården och dess närstående för att fylla kunskapsluckor måste etableras i den svenska sjukvården. Vidare når examensarbetet slutsatsen att ett välfungerande vårdteam ger förutsättningar för bättre kommunikation, säkrare vård och ökat välbefinnande för patient och närstående.