Show simple item record

dc.contributor.authorSkyllerström, Stina
dc.contributor.authorHjärpe, Åsa
dc.date.accessioned2024-04-24T06:07:04Z
dc.date.available2024-04-24T06:07:04Z
dc.date.issued2024-04-24
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/80938
dc.descriptionBackground: People over the age of 65 make up 17 percent of the population, but they account for 25 percent of all suicides, which makes the group overrepresented. Suicide occurs in all social classes and is a public health problem. For each completed suicide, approximately 30–40 suicide attempts are carried out in the younger population. The corresponding figure for people over 65 is 2–4 suicide attempts per completed suicide. This shows that suicide attempts are a very serious warning sign in the elderly. The majority of elderly patients who attempt suicide or complete suicide have had contact with healthcare shortly before. It is therefore of great importance that healthcare professionals have the right tools and routines to identify these patients. Aim: The purpose of the degree project is to examine the experiences of specialist nurses in identifying the elderly at risk of suicide when performing specialist psychiatric care. Method: A qualitative content analysis based on semi-structured interviews has been done on the basis of a theme guide with questions. Results: The results demonstrate great variation in specialist nurses' experience and ability to talk about and respond to mental illness in the elderly patient. Furthermore, there is a lack of a uniform routine around the identification of patients at risk of suicide and there are knowledge gaps in how to talk about the subject, which is considered by many to be sensitive and difficult. Conclusion: This study shows the importance of specialist nurses taking the time, daring to ask and open up to conversations in order to identify elderly patients at risk of suicide. To do this, specialist nurses need more training, clear routines and a focus on person-centred care for this to be possible.sv
dc.description.abstractBakgrund: Personer över 65 år utgör 17 procent av befolkningen, men de svarar för 25 procent av all suicid, vilket gör gruppen överrepresenterad. Suicid förekommer i alla samhällsklasser och är ett folkhälsoproblem. På varje fullbordat suicid genomförs cirka 30–40 suicidförsök hos den yngre befolkningen. Motsvarande siffra hos personer över 65 år är 2–4 suicidförsök per fullbordat suicid. Detta visar att suicidförsök är ett mycket allvarligt varningstecken hos äldre. Majoriteten av de äldre patienter som utför suicidförsök eller fullbordat suicid har haft kontakt med vården strax innan. Det är därför av stor vikt att vårdpersonal har rätt verktyg och rutiner för att identifiera dessa patienter. Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenheter av att identifiera den äldre personen med risk för suicid utför den psykiatriska specialistvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserat på semistrukturerade intervjuer har gjorts utifrån en temaguide med frågor. Resultat: Resultatet visar stor variation av specialistsjuksköterskas upplevelse och förmåga av att prata om och bemöta psykisk ohälsa hos den äldre patienten. Vidare saknas en enhetlig rutin kring identifieringen av patienter med risk för suicid och det förekommer kunskapsluckor i hur man samtalar kring ämnet som av många anses vara känsligt och svårt. Slutsats: Den här studien visar på vikten av att specialistsjuksköterskor tar sig tid, vågar fråga och öppna upp till samtal för att kunna identifiera äldre patienter i risk för suicid. För att göra detta behöver specialistsjuksköterskor mer utbildning, tydliga rutiner samt ett fokus på personcentrerad vård för att detta ska bli möjligt.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectSpecialistsjuksköterska, äldre, suicid, riskfaktorer, identifiering, bemötande, kommunikationsv
dc.titleSpecialistsjuksköterskors erfarenhet av att identifiera äldre personer med risk för suicid utanför den psykiatriska specialistvårdensv
dc.title.alternativeSpecialist nurses' experience in identifying elderly people at risk of suicide outside psychiatric specialist caresv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record