Teamarbete vid urakuta kejsarsnitt: En beskrivning av anestesisjuksköterskans upplevelser

Abstract

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utförs om det föreligger en omedelbar fara för kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksköterskans ansvarsområde är att förbereda och utföra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men även tillgodose god omvårdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin påbörjas. Gravida kvinnor har en ökad risk för komplikationer i samband med sövning och generell anestesi, vilket gör att anestesisjuksköterskan måste vara extra uppmärksam vid induktionen. På grund av den komplexa medicinska situationen där både kvinnan och det nyförlösta barnet är i behov av vård krävs ett utökat team på operationssalen. Anestesisjuksköterskan ska kunna samarbeta med samtliga professioner på operationssalen för att tillgodose kvinnans behov av anestesiologisk omvårdnad. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av teamarbetet vid urakuta kejsarsnitt. Metod: Examensarbetet har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med 9 semi- strukturerade intervjuer på fyra olika sjukhus i södra Sverige. Insamlad data har analyserats med en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Vid innehållsanalysen av datamaterialet framträdde tre kategorier som presenteras i resultatet; Tillit i arbetsprocessen, Kommunikation mellan teammedlemmar och En utmanande arbetssituation. Totalt bildades 10 subkategorier. Slutsats: Tydliga välfungerande rutiner för hela teamet gav anestesisjuksköterskan en känsla av trygghet. Att alla i teamet kunde arbeta på ett standardiserat sätt med tydliga roller och specifika uppgifter gjorde att arbetsuppgifterna utfördes korrekt och kvinnan kunde tas omhand på bästa sätt. Kommunikation spelade en central roll, och bristfällig kommunikation kunde skapa osäkerhet. En bekräftande kommunikationsstrategi, som closed-loop, underlättade korrekt arbetsutförande. Den utmanande arbetssituationen skulle kunna bli mindre utmanande för anestesisjuksköterskan om teamet fick möjlighet till simuleringsträning för att känna sig tryggare i situationen. Samtidigt lyfte flera anestesisjuksköterskor bristen på organiserad reflektion, vilket skulle kunna gynna teamarbetet vid framtida urakuta kejsarsnitt.