Tid för tillit? Om styrning, kontroll och inflytande i äldreomsorgen

Abstract

Avhandlingens utgångspunkt är den övergripande styrningen av välfärdssektorn och den kritik mot New Public Management (NPM) som ökat intresset för en mer tillitsbaserad styrning i Sverige. Kontexten för avhandlingen är problem med hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal i äldreomsorgen. Frågan är särskilt aktuell eftersom prognoser visar på demografiska förändringar med en växande andel personer i behov av omsorg, ett mindre arbetskraftsunderlag och färre personer som kan bidra till välfärdens finansiering. Trots återkommande uppgifter om brister i arbetsvillkor, stress och tidspress handlar politiska lösningar på nationell nivå i stor utsträckning om utbildningssatsningar och att höja arbetets status. På lokal nivå har lösningarna varit mer fokuserade på rekrytering, många kommuner har tagit fram program för att arbeta mer tillitsbaserat i syfte att bli mer attraktiva arbetsgivare.

Tidigare forskning som rör tillit och inflytande uppmärksammar sällan anställningsrelationens roll, eller hur olika yrkesbaserade klasspositioner präglas av olika grader av autonomi och kontroll. Studier av autonomi utgår ofta från inflytande över arbetsuppgifter snarare än inflytande över arbetsdagens tidsmässiga ramar. Trots att många studier av arbetet i äldreomsorgen har belyst problem med stress och tidsbrist är det få som har undersökt hur den tidsmässiga styrningen genom digitala tidmätningssystem och verk-samhetsbaserade skiftscheman påverkar arbetet. Mot denna bakgrund är avhandlingens syfte att undersöka och förklara hur styrningen av äldreomsorgen påverkar arbetsförhållanden och upplevelser av arbetet hos arbetstagare i olika klasspositioner. Delsyften är att analysera hur olika institutionella logiker manifesterar sig och relaterar till varandra i olika delar av äldreomsorgen, och hur tillit, inflytande och kontroll kan påverka arbetsförhållanden, upplevelser av arbetet och viljan att byta jobb bland arbetstagare i äldreomsorgen.

För att undersöka hur styrningen av arbetet kan villkora arbetets utförande, och därigenom upplevelsen av arbetssituationen kombineras ett institutionellt perspektiv med ett arbetsprocessteoretiskt perspektiv (Labour process theory, LPT). Medan institutionella logiker kan skapa förståelse för hur det är att arbeta i en hierarkisk organisation med många olika aktörer, och hur aktörerna relaterar till varandra kan arbetsprocessteori användas för att närmare studera kontrollsystem samt hur de påverkar arbetstagare. Alla tre delstudierna i avhandlingen relaterar till frågor om tillit, kontroll, inflytande och klass. I den första artikeln undersöks institutionella logiker i förhållande till ett tillitsbaserat utvecklingsprojekt och inomorganisatorisk tillit. I den andra artikeln jämförs olika typer av inflytande och hur de påverkar intentioner att lämna arbetet bland arbetstagare över 55 år i olika yrkesbaserade klasspositioner inom äldreomsorgssektorn. I den tredje artikeln undersöks arbetsprocessen i hemtjänsten och hur organisatoriska kontrollmekanismer relaterade till tidsstyrning påverkar arbetssituationen.

Det empiriska materialet baseras på två kvalitativa fallstudier där data har samlats in i samband med forskningsprojektet VICE och följeforskning på projektet Den tvehänta förvaltningen samt en kvantitativ tvärsnittsstudie riktad till alla arbetstagare över 55 år i äldreomsorgssektorn i Göteborg (HEARTS-LEXLIV). Avhandlingens datamaterial om 37 intervjuer, 14 observationer, och 769 enkätsvar från arbetstagare på olika nivåer i äldreomsorgssektorn har genomförts och samlats in under perioden 2017–2019.

Avhandlingen bidrar till att problematisera hur en tillitsbaserad styrning står sig gentemot den rådande ekonomiska logiken i den kommunala äldreomsorgen. Den första delstudien synliggör att det är svårt att beordra ett mer tillitsbaserat arbete i en hierarkisk organisation som domineras av en ekonomisk styrningslogik. Styrningslogiken ledde till ett misstänkliggörande av omsorgsarbetarnas motiv och intressen samt att tillit relativiserades till ett ekonomiskt och moraliskt ansvar att agera på ett visst sätt. Den andra delstudien visar att autonomi över tid och plats liksom att kunna påverka sin lön kan leda till lägre intentioner att lämna bland arbetstagare över 55 år på alla organisatoriska nivåer. Resultatet visar att personalförsörjningen kan påverkas av löneförhöjningar men också av tillit i form av möjligheter att kunna justera arbetsdagen vid behov. Huvudresultatet i den tredje delstudien visade hur digitala tidmätningssystem bidrog till en intensifiering av arbetet samtidigt som verksamhetsbaserade skiftscheman skapade en temporal prekarisering av arbetsvillkoren även för de tillsvidareanställda i hemtjänsten. Resultatet visar hur marknadsanpassningen av äldreomsorgen kan leda till likheter med arbetsvillkoren i mer renodlade liberala marknadsekonomier och en tidsstyrning av den kommunala hemtjänsten som påminner om plattformsekonomins algoritmbaserade tidsstyrning