Förskollärares uppfattningar om fenomenet dans i förskolan

Abstract

Studiens syfte är att ta reda på vad några noga utvalda förskollärare har för uppfattningar om fenomenet dans i förskolans verksamhet samt om dansens plats i verksamheten utifrån förskollärarnas tidigare erfarenheter. Studien är viktig för förskollärarens profession utifrån forskning som poängterar att barns lärande genom dans stärks på flera olika sätt (Lutz & Kuhlman, 2000; Moerman, 2016; Lobo & Winsler, 2008; Matthews m.fl., 2016). Det är en kvalitativ intervjustudie som är inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats. Intervjuerna är genomförda på fem legitimerade förskollärare från tre olika kommuner i södra Sverige. I vår analys av resultatet har vi utgått från sjustegsmodellen som Dahlgren & Johansson (2015) beskriver finns inom den fenomenografiska metodansatsen vi inspirerats av. Resultatet/analysen genererade tre övergripande kategorier: (1) Uppfattningar kring dans kopplat till erfarenheter, (2) Uppfattningar om fenomenet dans samt (3) Uppfattningar om dansens syfte i verksamheten. Utifrån kategorierna har vi fått fram att förskollärares tidigare erfarenheter påverkar dansens plats i verksamheten genom att dansen inte prioriteras eller får ett tydligt syfte. Resultatet visar även på att det fanns gemensamma men även spridda uppfattningar om fenomenet dans. Av samtliga förskollärare uppfattades dans som roligt och någonting som genomförs tillsammans med musik. En spridd uppfattning var kring fri dans där förskollärarna hade olika uppfattningar kring vilka förkunskaper barn behöver i dans. Till sist framgick det att när förskollärare har ett syfte med dansaktiviteterna blir syftet att röra på kroppen, skapa delaktighet och att ha roligt tillsammans.