En intervjustudie om förskollärares uppfattningar om specialpedagogiska insatser för barn med behov av särskilt stöd.

Abstract

Förskollärare arbetar dagligen med barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan. Vi har gjort en intervjustudie där vi valt att intervjua förskollärare eftersom det är den yrkesgrupp som spenderar mest tid tillsammans med barnen. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om specialpedagogiska insatser för barn med behov av särskilt stöd i tre olika kommuner i sydvästra Sverige, varav en kommun tillhör en storstad. Studiens delsyfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med specialpedagogiska insatser i förskolan. De centrala begrepp som har behandlats under studien är: uppfattning, barnsyn och normbrytande funktionalitet. Frågeställningarna vi har försökt besvara i studien är: Hur beskriver förskollärare arbetet med specialpedagogiska insatser i förskolan? Hur avgör förskollärare om ett barn är i behov av särskilt stöd? Vi har gjort en kvalitativ studie som grundas i den hermeneutistiska teorin och en fenomenografisk metodologi. Åtta förskollärare har intervjuats. Resultatet av intervjuerna visar att de har en relativ likvärdig uppfattning om vad barn med behov av särskilt stöd innebär. Det tydliggörs även hur centralt det är med en gemensam barnsyn i arbetslaget. Samtliga förskollärare lyfter att specialpedagoger är lättillgängliga och att de har ett bra samarbete med specialpedagogen men att det kan bli en utdragen process. Slutligen berättar förskollärarna vikten av rektorns roll när det handlar om arbetet med specialpedagogiska insatser för barn med behov av särskilt stöd.