Kritiska ord- en interventionsstudie i kritiskt textarbete med grammatik som resurs

Abstract

Flera forskare diskuterar risken med att skolans kunskapsuppdrag kan överskugga skolans demokratiuppdrag. Gymnasieskolan, enligt Lgy11, ska utveckla elevers kritiska förhållningssätt. Elever ska kunna granska och ta ställning till information som de möter i samhället. Inom kursen Svenska 1 i gymnasieskolan kopplas detta ”kritiska” till text. Att lära elever granska en texts grammatik kan vara ett alternativ för svensklärare att kombinera skolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Denna studie är därför en undervisningsintervention i kritiskt textarbete med grammatik som resurs inom Svenska 1 i gymnasieskolan.

Syftet med studien var att identifiera eventuella skillnader mellan elevers granskningar av en utvald text före och efter interventionen. Studien undersökte också eventuella lärdomar elever tar med sig under och efter interventionen samt relaterade undervisningsinterventionen till skolans demokrati- och kunskapsuppdrag enligt Lgy11. Undervisningen utgick ifrån Janks critical literacy samt Hallidays systemisk-funktionella grammatik som teori. Lektionerna bestod av genomgångar, diskussioner och övningar. Inkluderande och exkluderande pronomen, aktiv/passiv röst, modalitet, kohesion och konnektiver var de grammatiska resurserna som undervisningen bestod av och som kopplades till granskning av olika autentiska texter. Analysmaterialet som samlades in var elevernas för- och eftertest av den utvalda texten, elevers arbetsdokument under interventionen och elevintervjuer efter interventionen. Metoderna var både kvantitativa och kvalitativa.

Skillnader som identifierades i granskningarna av den utvalda texten var att många elever efter interventionen uppmärksammade grammatiska termer och/eller ordval i texten samt att flera elever även reflekterade över vad dessa termer/ordval gjorde med just den texten. En del (kritiska) ord, som påverkade eleverna på olika vis, identifierades endast i eftertestet efter undervisningen. Eleverna tog med sig flera lärdomar och undervisningen kan relateras till skolans dubbla uppdrag. Även med en begränsad intervention syns alltså tydliga skillnader i elevers granskningar. Sammanfattningsvis behövs mer forskning inom kritiskt textarbete med grammatik som resurs för att stärka både demokrati och kunskap i det svenska samhället.