Paradoxen av second hand: Hur konsumtionen av second hand kläder kan bidra till överkonsumtion

Abstract

I dagens samhälle finns en kultur som präglas av snabba trender, materialism och ständig konsumtion. Modebranschen har mottagit kritik för sin påverkan på arbetarnas villkor, miljön och incitament till ökad konsumtion. Konsumenter blir allt mer medvetna om de negativa effekterna av sina konsumtionsval. Som ett resultat av detta har second hand marknaden blivit ett hållbart alternativ för dem som vill minska sin påverkan på miljön och samtidigt bidra till en mer etisk konsumtion. Detta ledde fram till syftet att skapa en bättre förståelse i unga kvinnors motiv till second hand konsumtion och diskutera om ett sådant beteende kan leda till överkonsumtion. En konsumentbeteendeteori av Guiot och Roux (2010) har använts som det teoretiska ramverket i avsikt att besvara frågeställningarna. Den grundar sig på tre motiv bakom second hand shopping. Det ekonomiska motivet, det kritiska motivet och det rekreationella motivet. Resultatet byggde på en kvalitativ metod för att samla in empiriska data. Elva personliga intervjuer genomfördes med unga kvinnor som någon gång under det senaste året har handlat kläder second hand. Respondenternas second hand konsumtion drivs i hög utsträckning av ekonomiska motiv, men även etiska perspektiv som ingår i det kritiska motivet. De drivs även av det rekreationella motivet, där jakten och viljan att fynda ett unikt plagg betonas. Det finns tendenser i respondenternas beteende som indikerar att konsumtionen av second hand kläder kan leda till överkonsumtion. Detta grundar sig i aspekter inom de tre motiven som kan resultera i att impulsiva beslut leder till att fler plagg inhandlas än vad som var planerat.