| dc.description.abstract | I svenska skolans värdegrund nämns begreppet kulturarv som en del i att skapa en trygg
identitet och som något viktigt för att förstå och leva sig in i andras villkor. Dessutom har
Sverige genom kulturmiljölagen och internationella överenskommelser åtagit sig att värna
om det gemensamma immateriella kulturarvet. Skolslöjden är en plattform där detta har en
naturlig plats, där man kan jobba både praktiskt och teoretiskt för ett bevarande och ett
levandegörande av världens gemensamma kulturarv.
Denna forskningsöversikt har som syfte att undersöka begreppen kultur, traditioner
och kulturarv, och hur dessa begrepp behandlas och används dels inom skolslöjden, men
även i samhället i stort relaterat till slöjd. I slöjdens kursplan har traditionella
hantverkstekniker, som är en del av det immateriella kulturarvet, alltid haft en plats, men
på senare år har begreppen kultur, traditioner och kulturarv tonats ner. Detta trots vikten av
kulturarv som påpekas på en samhällelig nivå.
Resultatet i denna forskningsöversikt visar att det finns en nedåtgående utveckling
inom slöjdutbildning i relation till kulturarv internationellt och att slöjd får mindre
utrymme i skolundervisningen. Olika aktörer tar sig an och förhåller sig till kulturarv på
olika sätt, och det pratas om att “vara ii” eller att “ha” ett kulturarv, definitioner som har
betydelse för vår upplevelse av kulturarv. Urvalsprocessen av våra gemensamma kulturarv
behöver problematiseras, då vem, hur och varför dessa väljs ut både är en social, kulturell
och politisk fråga. Det är också viktigt att kunna se handlingsburen kunskap i sig som ett
kulturarv, och kulturarv som ett levande bruk och inte bara som specifika föremål och ting
som statiskt bevarats i sin dåtid.
Resultatet visar att forskningen är enig om vikten av kultur och kulturarv för
människors välbefinnande och som del i att förstå vår egen och andras identitet. Men denna
förståelse är inte en självklarhet utan behöver undervisas om och tränas i, och det är av
särskild vikt för barn och unga.
Materialet i denna forskningsöversikt består av avhandlingar, artiklar och annan
litteratur som har inhämtats genom litteratursökningar i olika databaser och genom
kedjesökningar. Dessutom innehåller översikten styrdokument från skolan och andra
material från myndighetsrapporter och internationella överenskommelser.
Slutsatser som kan dras av resultatet i forskningsöversikten är att den vikt som ges
begreppen kultur, tradition och kulturarv i samhället, forskning och statliga dokument
inte återspeglas i vikten det får i skolslöjden. Detta trots att skolslöjden kan ses som ett
ypperligt forum att utbilda om kultur, traditioner och kulturarv, särskilt i en
mångkulturell kontext. | en |
