Ett etiskt perspektiv på revisorns arbetsuppgifter: En kvalitativ studie om hur revisorer reflekterar kring etiska aspekter till följd av implementeringen av artificiell intelligens inom revisionsbranschen

Abstract

Bakgrund och problem: I slutet på 2017 uppmärksammades att kvaliteten på revisionen hade försämrats och att de fyra stora revisionsbyråerna inte längre nådde upp till de standarder som fanns. Användningen av AI inom revisionsbranschen blev därmed en viktig faktor för att öka kvaliteten, och samtidigt öka effektiviteten. Till följd av implementeringen av AI förändrades revisorns arbetsuppgifter. Vidare uppkom etiska utmaningar där de fem främsta utgjordes av objektivitet, integritet och dataskydd, transparens, ansvarsskyldighet samt pålitlighet. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en förståelse för revisorers uppfattningar om hur implementeringen av AI påverkar revisorns arbetsuppgifter samt vilka etiska utmaningar som implementeringen av AI för med sig. Metod: För att bemöta studiens syfte valdes en kvalitativ metod för att få djupare kunskap i ämnet. Det genomfördes sju semistrukturerade intervjuer och resultatet från dessa analyserades i relation till den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Resultaten från denna studie antyder att införandet av AI inom revisionsbranschen kan leda till en omformulering av revisorns arbetsuppgifter eftersom många av de strukturerade och repetitiva arbetsuppgifterna kan automatiseras. Detta kan medföra en ökad effektivisering, en minskning av kostnader samt en högre standard. Frigjord tid skulle även kunna användas till att förbättra kundkontakten. Dessutom har införandet av AI i revisionsbranschen identifierat fem möjliga etiska utmaningar: objektivitet, integritet och dataskydd, transparens, pålitlighet samt upprätthållandet av revisorns etiska kod. Studien pekar på att ytterligare utveckling av AI och möjlighet till äganderätt över AI-system är nödvändigt för att AI ska bli relevant inom revisionsbranschen i framtiden.