DET KÄNSLOMÄSSIGA HINDRET En kvantitativ innehållsanalys av sambandet mellan affektiv polarisering och längre regeringsbildning

Abstract

Partianhängare tycks känna allt mer animositet gentemot andra partianhängare. Detta beskrivs inom forskningen som affektiv polarisering, och är något som i synnerhet präglar våra politiska representanter. Forskning pekar på att affektiv polarisering kan minska politiska aktörers förtroende till varandra och komplicera politiska samarbeten. Det unga forskningsfältet är däremot outforskat. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om de politiska effekterna av affektiv polarisering. Med kumulativ utgångspunkt utforskar den här uppsatsen sambandet mellan affektiv polarisering och tiden för regeringsbildning genom utvecklade kausala mekanismer. För att undersöka sambandet studeras partiledardebatter i riksdagen vilka analyseras med hjälp av en manuellt utformad kvantitativ innehållsanalys, som presenterar ett nytt sätt att mäta affektiv polarisering. Studien undersöker affektiv polarisering hos de svenska politiska vågmästarpartierna Centerpartiet och Liberalerna under valåren 2018 respektive 2022. Under 2018 utspelades den längsta regeringsbildningen i svensk historia, medan det 2022 tog en dryg månad. Resultatet visar att Centerpartiet och Liberalernas affektiva polarisering har förändrats i två avseenden mellan åren. Partierna har både skiftat fokus gällande mot vilka partier och i vilken grad de uppvisar affektiv polarisering.