dc.contributor.author | Magnusson, Nicklas | |
dc.contributor.author | Persson, Samuel | |
dc.date.accessioned | 2023-06-27T08:33:02Z | |
dc.date.available | 2023-06-27T08:33:02Z | |
dc.date.issued | 2023-06-27 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/77383 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problembeskrivning: Prestationsmätningars användning på arbetsplatsen har
utvecklats under en lång tid och är idag ett givet styrningsverktyg i de flesta organisationer.
Tidigare forskning visar att verktyget kan användas till olika syften och vara utformad på
olika sätt. Den visar även att det har potentialen att påverka anställdas motivation på både
positivt och negativt sätt beroende på organisationens förutsättningar och hur de använder
verktyget. För organisationer som är i processen att implementera prestationsmätningar är det
därför av intresse att veta hur verktyget kan användas för att motivera anställda att nå
strategiska målsättningar och vad de behöver undvika för att inte skada motivationen.
Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för användningen av prestationsmätningar och hur
det kan användas för att motivera anställda att nå strategiska målsättningar. Detta syfte
uppnås genom att undersöka olika organisationer, och både analysera hur verktyget utformas
och används från chefernas perspektiv samt hur anställda i organisationerna tolkar
prestationsmätningarnas användning.
Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och datan insamlades genom semistrukturerade
intervjuer med postföretag, heminredningsföretag, bemanningsföretag och en kontaktpunkt
för sjukvård. För att analysera datan används tematisk analysmetod och en analysmodell med
teorier som förklarar prestationsmätningarnas användning och utformning samt anställdas
motivation.
Empiri och analys: Resultatet visar att det finns både gemensamma och unika utmaningar
kring användandet av prestationsmätningar för organisationer i olika branscher som använder
styrningsverktyget. Dessa utmaningarna är bland annat att anställda har olika behov och
motiveras av olika saker vilket innebär att det kräver genomtänkt och frekvent
kommunicering av användningen av verktyget. Verktyget behöver enligt cheferna vara
tillräckligt avancerade för att kunna ge tydlig återkoppling till anställda, och det läggs stor
vikt på betydelsen av kommunikation och visualisering. Ur anställdas perspektiv så är det
bland annat viktigt att måtten som används fångar upp det arbete som utförs.
Slutsats: Prestationsmätningar används som ett motiverande verktyg om rätt förutsättningar
finns vilket bland annat innebär att verktyget är tillräckligt avancerat, att det fångar upp vad
de anställda presterar och att det används på ett sätt som är anpassat efter olika individers
motivation. Förslag till framtida studier föreslås, bland annat möjligheten att undersöka
organisationer inom samma bransch för att se om det uppstår liknande resultat. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Redovisning | en |
dc.relation.ispartofseries | 22/23:10 | en |
dc.subject | Prestationsmätningar | en |
dc.subject | motivation | en |
dc.subject | målsättningar | en |
dc.subject | mått | en |
dc.subject | belöningssystem | en |
dc.subject | dysfunktionellt beteende | en |
dc.title | Konsten att motivera genom mätning | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |