HUR EN GOD SAMHÄLLSPLANERING BIDRAR TILL ÖKAD VATTENKVALITÉ I ETT URBANT VATTENDRAG. En fallstudie över Säveån och dess avrinningsområde.

Abstract

En mänsklig närvaro kan förbättra kvalitén i ett urbant vattendrag. Det går att sona för de misstag som gjorts när urbaniseringen ökade explosionsartat under 1900-talet. Det är en lång och delvis snårig väg genom byråkrati och vädrets makter, men med enträget arbete och smarta lösningar kan dessa tämjas. I denna studie avser jag att undersöka hur delar av Göteborgsregionen har arbetat de senaste 4 decennierna för att höja kvalitén på ett specifikt vattendrag i urban miljö, men också om urban expansion är möjlig i samklang med naturen. Säveån ligger längs med en sträcka av Göteborg och Partille som de senaste decennierna har varit under kraftig exploatering. En undersökning om hur kommunerna nedströms och uppströms sjön Aspen har hanterat sitt dag- och spillvatten har genomförts. Med intervjuer, mailkorrenspondens samt historiska uppgifter och mätningar som underlag har slutsatser kunnat dras. Genom analys i RStudio har statistiska samband mellan nederbörden över Göteborg och halterna av kväve och fosfor kunnat säkerställas. Det har också blivit tydligt att många små implementerade åtgärder mot fosforreduktion får effekt när insatser samordnas över tid. Större koordinerade ingripanden för att stävja kvävet har också visat sig vara effektiva. Det finns mycket kvar att arbeta med vad gäller dagvattenhanteringen och bräddningen av kombinerat avloppsvatten, men det finns både goda incitament samt människor för att fortsätta arbetet med reduktion av näringsämnen. Till sin hjälp har de ett starkt politiskt ramverk att stötta sig mot.