Från tidigt engagemang till långsiktig naturvård. En studie om kommuners fortsatta naturvårdsutveckling.

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka om kommuner som i ett tidigt skede engagerat sig i naturvård också fortsätter att aktivt utveckla och satsa på den. Detta jämförs med kommuner som visat lägre naturvårdsengagemang. Indikatorerna för naturvårdsengagemang i studien inkluderar närvaron av anställd kommunbiolog år 2001, förekomsten av naturvårdsprogram vid tidigare nämnt årtal samt naturvårdspoäng. Utvecklingen av naturvårdsarbetet studeras genom att undersöka om kommuner som tidigt hade högt engagemang upprättade fler och större kommunala naturreservat mellan 2001 och 2022. Data om kommunala reservat inhämtades från Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur. Det fanns starka bevis för att kommuner med kommunbiolog idag hade fler, och större kommunalt upprättade naturreservat jämfört med kommuner som inte hade en anställd kommunbiolog 2001. Kommuner med kommunbiolog 2001 har i snitt upprättat 1,89 reservat med medelarea på 424 hektar sedan 2001. För kommuner utan kommunbiolog 2001 observerades ett medelvärde på 0,34 reservat per kommun, med en medel area på 30,7 hektar. Samma starka samband återfanns bland de kommuner som hade höga naturvårdspoäng. Kommunala reservat och reservatarea ökar med naturvårdspoängen. Kommuner med tidig kommunbiolog och kommuner med höga naturvårdspoäng skyddade även en större andel av kommunens yta under perioden 2001—2023. Ingen säkerställd skillnad fanns mellan förekomst av naturvårdsprogram och upprättade kommunala reservat. Att bilda kommunala naturreservat kan i vissa fall ta många år. Resultatet i denna studie indikerar på att ett försprång (tidig satsning) i det kommunala naturvårdsarbetet är till stor fördel i framtiden. Resultaten betonar vikten av att agera tidigt för att säkerställa skydd av värdefull natur och bevara biologisk mångfald.