Digitala verktyg – tekniskt strul eller potential för lärande? En kvalitativ studie om idrott och hälsa-lärares möjligheter och utmaningar i den digitala tidsåldern.

Abstract

Efter observationer från verksamhetsförlagda undervisningen (VFU/praktik) har vi upplevt att användningen av digitala verktyg är något av en vattendelare, vissa lärare såg möjligheter och andra lärare problem. Syftet med denna examensuppsats är att undersöka lärares upplevelser av och arbete med digitala verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Vi ville ta reda på hur lärare använder, samt vilka utmaningar och möjligheter som digitala verktyg tillför. Genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har åtta lärare med olika mängd erfarenhet i idrott och hälsa intervjuats kring digitala verktyg och deras upplevelser och åsikter kring det. TPACK har varit vårt övergripande ramverk i arbetet och har bland annat använts för att utforma intervjuguiden och för att analysera datan. Datan har kodats och analyserats utifrån en tematisk analys för att på ett strategiskt sätt identifiera och kategorisera de huvudsakliga teman och mönster som respondenterna bidragit till. Resultatet visar att samtliga respondenter använder digitala verktyg i sin undervisning, men i olika omfattning. Det vanligaste var visuellt bildstöd i form av PowerPoints eller instruktionsvideos på Youtube. Merparten av deltagande lärare beskriver också att de använder digitala verktyg i bedömningssyfte, vilket innebar att examinerade moment inom exempelvis dans eller gymnastik spelades in och därefter gjordes bedömning vid ett senare tillfälle. Resultatet visar även att det finns både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg. Lärarna beskrev att digitala verktyg bidrog till en tydligare undervisning medan de samtidigt vittnade om att tekniken också ibland strular, vilket kan göra att hela lektionsplaneringen faller.