Digitala verktyg och programmering i matematikundervisning

Abstract

Skolans digitalisering har medfört en hel del förändringar i hur matematikundervisning bedrivs. En stor förändring kan ses i det faktum att matematiklektioner nu för tiden ofta innehåller moment där digitala verktyg används. Ett nytt tillskott till ämnesplanen är också programmering, vars inkludering i matematiken är en snudd kontroversiell. Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer som får matematiklärare att använda digitala verktyg som Geogebra i sin undervisning, och hur lärares inställning till digitala verktyg och programmering präglas av olika erfarenheter. I studien har gymnasielärare intervjuats kvalitativt och analyserats utifrån hur deras erfarenheter kan ses som exempel på normalisering eller motstånd, baserat på en teoretisk utgångspunkt som behandlar maktutövningar inom institutioner. Lärarna använde digitala verktyg i olika grad och påverkades av olika faktorer som den egna digitala kompetensen, egna intresset, styrdokument, och skolans- och kollegors arbetssätt. Programmering används inte av lärarna i samma utsträckning, utan ett visst motstånd kan utläsas mot den inkludering av programmering i matematikämnet som tillkommit till styrdokumenten. Vilka matematikkurser som undervisas i verkar också spela stor roll. Resultaten kopplas och ger kontrast till tidigare forskning, där likheter kan ses till samband mellan digital kompetens, eget intresse och användning av digitala verktyg och programmering.