dc.contributor.author | Engkvist, Jenny | |
dc.contributor.author | Lepp, Maria | |
dc.date.accessioned | 2023-03-24T11:52:49Z | |
dc.date.available | 2023-03-24T11:52:49Z | |
dc.date.issued | 2023-03-24 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/75706 | |
dc.description.abstract | Elevhälsoteamen ska arbeta tätt med arbetslagen på skolorna och har ett övergripande ansvar
för skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Tyvärr går mycket av tiden åt till
åtgärdande insatser. Tidigare forskning beskriver hur skolor traditionellt sett lägger fokus på
individens svårigheter i stället för att ifrågasätta undervisningsmetoden. Den visar också på de
stora krav som en skolorganisation har i att utforma elevhälsoteam utifrån
samverkansperspektiv där tydliga roller, god dialog och förståelse måste ligga som grund.
Forskning visar även att kommunikation och samverkan mellan professioner är komplext och
att det krävs en samsyn kring skolans uppdrag för att lyckas.
Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsoteam på några skolor upplever att
kommunikation och samverkan fungerar med arbetslagen på den egna skolan. Med
utgångspunkt i skollagen (SFS 2010:800) och elevhälsoteamets uppdrag med fokus på
hälsofrämjande och förebyggande insatser har följande frågor ställts:
• Vilka upplevelser har elevhälsoteamen av hur kommunikation och samverkan med
skolans arbetslag fungerar?
• Hur arbetar elevhälsoteamen för att kommunikation och samverkan med arbetslagen
ska fungera?
• Vilka utmaningar finns i kommunikationen och i samverkan mellan elevhälsoteamen
och arbetslagen på skolan?
• Vilka utvecklingsfrågor upplever elevhälsoteamen att de behöver arbeta vidare med
när det gäller kommunikation och samverkan med arbetslagen?
Studiens har sin utgångspunkt i en livsvärldsfenomenologisk ansats. Livsvärlden är den
verklighet som elevhälsoteamen möter men även delar med arbetslagen. Den teoretiska kärnan
i studien utgår från elevhälsoteamens upplevelser. I studien har kvalitativa, strukturerade
fokusgruppsintervjuer använts som metod. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med tre
elevhälsoteam som utgått från en intervjuguide innehållande sex nyckelfrågor utformade utifrån
syfte och forskningsfrågorna. Intervjuerna har transkriberats och analyserats för att få fram
elevhälsoteamens upplevelser. Studiens resultat visar att elevhälsoteamen upplever att
kommunikation och samverkan med arbetslagen fungerar, men att mycket behöver utvecklas.
Den största utmaningen är att få tillräckligt med tid för kommunikation och samverkan med
arbetslagen, vilket påverkas av organisatoriska förutsättningar. Missförstånd, informella samtal
och åtgärdande insatser blir resultatet av bristande organisatoriska förutsättningar. Bättre
förutsättningar för samtal och möten kan, enligt elevhälsoteamen, leda till en gemensam
förståelse och samsyn kring elevhälsouppdraget på skolan. Det mest framträdande
utvecklingsområdet som elevhälsoteamen lyfter är att utveckla det förebyggande och
hälsofrämjande arbetet. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | kommunikation | en |
dc.subject | samverkan | en |
dc.subject | elevhälsoteam | en |
dc.subject | livsvärldsfenomenologi | en |
dc.subject | fokusgruppsintervju | en |
dc.title | ”Kommunikation är komplicerat!” Tre elevhälsoteams upplevelser av kommunikation och samverkan med arbetslag i skolan | en |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |