ATT FÖRLORA SIN ROLL I LIVET En litteraturöversikt om kvinnors erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt

Abstract

Bakgrund: Utveckling av behandling för hjärtinfarkt innebär att allt fler av de som insjuknar överlever. Att insjukna i hjärtinfarkt är traumatiskt och överlevnad följs av återhämtningsbehov. Den sekundärpreventiva vården behöver effektiviseras och nå fler för att minska mängden återinsjuknanden. Kvinnor har högre mortalitet och sämre prognos jämfört med män. Kvinnor får färre erbjudanden att delta i hjärtrehabilitering samt väljer att avbryta i högre utsträckning. Depression, ångest och stress är vanligt hos kvinnor efter hjärtinfarkt. Riktlinjer för eftervården fokuserar särskilt på livsstilsförändringar. Forskning tyder att kvinnor har fler behov i stöttning från vården än vad riktlinjer belyser. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa kvinnors erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt, för att med grund i detta öka sjuksköterskors kunskap om omvårdnadsbehov i eftervården. Metod: Denna litteraturöversikt utformades genom sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Åtta kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod valdes ut från databaserna. Genom tematisk analys formulerades tre huvudteman: Det nya livet, Omgivningens betydelse och Vårdens bemötande, samt nio subteman. Resultat: Resultatet tyder på att återhämtningen är en tidskrävande process som individuellt varierar i längd. Det nya livet präglades av stress och utmattning. Kvinnorna levde i rädsla och sorg över sina sjuka kroppar och oförmåga att komma vidare i livet. Omgivningens betydelse syftar till vikten av socialt stöd för att gynna återhämtningen, samt lyfter att kvinnornas förändrade sexuella hälsa skapade relationsproblem och ångest. Brist på information och stöttning från vården upplevdes som ett hinder i återhämtningen. Vårdrelationen ansågs ofta bristfällig men resultatet tyder på att en god vårdkontakt ökar möjligheten för bättre återhämtning. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver kunskap om komplexiteten vid kvinnors återhämtningsprocess där information, god vårdrelation och där åtgärder rörande fatigue, rädsla för återinsjuknande, sexuell hälsa, samtalsstöd samt återhämtnings- och stresshanteringsstrategier inkluderas. Det personcentrerade förhållningssättet ses som ett lämpligt tillvägagångssätt för att underlätta kvinnornas återhämtning.