Show simple item record

dc.contributor.authorHenriksson, Isabelle
dc.date.accessioned2023-03-08T09:46:37Z
dc.date.available2023-03-08T09:46:37Z
dc.date.issued2023-03-08
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/75463
dc.description.abstractBarn till separerade föräldrar lever oftast i en större ekonomisk utsatthet än barn till samlevande föräldrar. Underhållsbidrag till barn fyller följaktligen en viktig funktion i samhället. Vid beräkningen av underhållsbidrag till barn tas hänsyn till såväl barnets behov som föräldrarnas ekonomiska förmåga. Den här uppsatsen djupdyker i hur barns grundbehov fastställs vid beräkningen av underhållsbidrag till barn. Efter att ha studerat tingsrättsavgöranden och relevanta hovrättsavgöranden från perioden 2016-augusti 2022 visar det sig att domstolarna tillämpar skilda schablonbelopp för att fastställa ett barns grundbehov. Barn med, åtminstone på pappret, samma behov får olika grundbehov fastställda. Uppsatsen utreder därtill förarbeten och andra rättsliga källor i syfte att utröna vilka schablonbelopp som förekommer inom det underhållsrättsliga systemet, lagstiftarens avsikt med lagstiftningen samt effekterna av och ändamålsenligheten av ett system med flera förekommande schablonbelopp för att fastställa ett barns grundbehov.en
dc.language.isosween
dc.relation.ispartofseries2023:25en
dc.subjectUnderhållsbidragen
dc.subjectUnderhållsbidrag till barnen
dc.subjectBarns grundbehoven
dc.subjectGrundbehoven
dc.subjectKonsumentverkets schablonbeloppen
dc.subjectSocialstyrelsens schablonbeloppen
dc.subjectUnderhållsstöden
dc.subjectRättsfallsstudieen
dc.title"Underhållsbidrag till barn. Ett schabloniserat system med alternativa beräkningsmodeller"en
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Laweng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Juridiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record