Återkallat uppehållstillstånd på godtycklig grund? En utredning om rättssäkerheten vid återkallelse av permanent uppehållstillstånd när bosättningen anses upphörd

Abstract

I uppsatsen diskuteras återkallelseförbehållet i 7 kap. 7 § utlänningslagen i förhållande till rättssäkerhet och gynnande besluts negativa rättskraft. Återkallelseförbehållet innebär att ett permanent uppehållstillstånd kan återkallas för en utlänning som inte längre är bosatt i Sverige. Syftet med uppsatsen är att bedöma huruvida återkallelseförbehållet är rättssäkert genom att utvärdera domstolens rättspraxis på området och försöka identifiera vilka bedömningsgrunder som tillämpas vid en återkallelse. Att återkalla ett permanent uppehållstillstånd är ingripande för den enskilde och behöver noggrant övervägas. Den enskilde ska kunna känna trygghet i att det aktuella beslutet kommer bestå och förlita sig på positiva beslut för att ha möjlighet att inrätta sitt handlande efter det. I det senaste prejudicerande rättsfallet från 2021 som rör återkallelse på grund av upphörd bosättning, betonar Migrationsöverdomstolen att den enskildes trygghet ska beaktas vid återkallelse av gynnande beslut. Mot bakgrund av att förfarandet är ingripande och att den enskildes trygghet ska beaktas, är det särskilt viktigt att lagstiftningen och rättsläget är tillräckligt klart och förutsebart. Trots det har praxis inte varit entydig och det har utvecklats bedömningsgrunder i praxis som inte framgår av lagstiftningen. Återkallelseförbehållet är inte rättssäkert eftersom utformningen av återkallelseförbehållet är allmänt hållen, vilket lämnar ett stort tolkningsutrymme. Avsaknaden av en legaldefinition eller motsvarande vägledning av hur bosättningsrekvisitet ska tillämpas är huvudproblemet.