Show simple item record

dc.contributor.authorMånsson, Anna
dc.date.accessioned2023-02-02T09:17:37Z
dc.date.available2023-02-02T09:17:37Z
dc.date.issued2023-02-02
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/74729
dc.description.abstractI inkomstskattelagen används begreppet intressegemenskap för att benämna företag med viss samhörighet. Vid en första anblick är det lätt att tro att begreppet har en enhetlig definition, men så är inte fallet. Begreppet definieras i 14 lagrum i inkomstskattelagen med olika omständigheter som konstituerar intressegemenskap. Uppsatsen undersöker hur begreppet intressegemenskap används i inkomstskattelagen, vilka krav som ställs upp samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika definitionerna. Begreppet har även ställts i relation till andra former av företagsgemenskaper såsom koncerner och intresseföretag. Slutsatsen är att vissa omständigheter har stora likheter med varandra, medan andra skiljer sig mer drastiskt. Vad som kan betraktas som en gemensam nämnare är att uttrycket intressegemenskap tar sikte på koncerner, men även situationer där det finns en viss samverkan eller ett visst ägarintresse som inte är tillräckligt för att utgöra en koncern, men där företagen ändå ses som relaterade.en
dc.language.isosween
dc.relation.ispartofseries2023:100en
dc.subjectSkatterätten
dc.subjectInkomstskatten
dc.subjectFöretagsbeskattningen
dc.subjectIntressegemenskapen
dc.titleIntressegemenskap; en förvirring eller en förklaring? En utredning om användandet av begreppet intressegemenskap i inkomstskattelagen.en
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Laweng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Juridiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record