| dc.description.abstract | Är fenomenet delaktighet en utmaning i förskolan? I tidigare forskning framgår det att
delaktighet är svårdefinierat där attityder och värderingar samt olika typer av interaktioner
benämns som logiska förklaringar. Utifrån studiens syfte studeras uppfattningar som råder hos
sju förskollärare i fem olika kommuner i västra Sverige, där förskolläraren ges möjlighet att i
kvalitativa intervjuer delge sina uppfattningar kring begreppet delaktighet samt beskrivningar
kring vilka faktorer som påverkar barns möjligheter till delaktighet i sin vardag på förskolan.
Vi söker även uppfattningar kring Fn:s barnkonvention, barns rättigheter (UNICEF Sverige,
2018) och artikel 12 som belyser delaktighet. Hur arbetet med artikeln beskriver delaktighet
uppfattas och beskrivs i det dagliga pedagogiska arbetet. Forskningsfrågorna kopplas ihop med
syftet i studien, där uppfattningarna kring delaktighet beskrivs, men även de faktorer som
uppfattas hindra eller möjliggöra delaktighet benämns. För att synliggöra uppfattningarna kring
fenomenet delaktighet är studiens forskningsinriktning fenomenografisk ansats. Resultaten i
studien visar att förskollärare uppfattar att de inte ofta pratar om delaktighet som fenomen i det
enskilda arbetslaget. Det visar sig allt vanligare att samtalet sker kring delaktighet och hur olika
yttre faktorer kan påverka barnens delaktighet. Av den anledningen uppfattas delaktighet som
något som lättare kan ses över. Även makt och förhållningssätt är centralt i resultatet. Detta ses
i de metoder som förskolläraren beskriver sig använda för att göra barn delaktiga. I
diskussionsdelen lyfter vi uppfattningar kring att göra barn delaktiga genom att använda sig av
val. Resultatet av studien påvisar de faktorer som påverkar barns delaktighet i den dagliga
praktiken, samt hur förskollärare ställer en aktiv önskan att börja reflektera i sina arbetslag kring
fenomenet delaktighet. | en |
