dc.contributor.author | Johansson, Beatrice | |
dc.date.accessioned | 2022-10-25T07:49:13Z | |
dc.date.available | 2022-10-25T07:49:13Z | |
dc.date.issued | 2022-10-25 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73990 | |
dc.description.abstract | Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur en lokal policy för mottagande av
nyanlända elever rekontextualiseras lokalt i en skola. Studien synliggör de
språkideologiska länkar och diskurser om flerspråkighet och nyanlända elever som
framträder i denna rekontextualisering samt de hinder och möjligheter för rutinens
utformning som framträder. Studien använder en kvalitativ metod med intervjuer,
deltagande observationer och kritisk diskursanalys.
Resultatet visar att den aktuella policyn har en låg förankring på skolan och då
rutinens syfte är att skapa en likvärdig utbildning för alla elever i kommunen blir
rutinens låga förankring också en fråga om hur likvärdig den utbildning som erbjuds
de nyanlända eleverna i kommunen faktiskt är. Resultatet visar också hur
förberedelseklassens funktion tycks ha rekontextualiserats från förberedelseklass till
introduktionsundervisning där två olika diskurser kopplat till likvärdighet framträder
i denna rekontextualisering.
Vidare visar resultatet att de nyanlända elevernas ämneskunskaper kartläggs i låg
utsträckning vilket kan påverka elevernas möjlighet att ta del av en likvärdig
utbildning som tar sin utgångspunkt i deras språkliga behov och förutsättningar. De
nyanlända elevernas situation i helklass är ett annat viktigt resultat som bland annat
visar på hur undervisande lärare upplever en otillräcklighet i att stötta de nyanlända
eleverna i ”ordinarie” undervisning.
Slutligen framträder i policyaktörernas yttranden diskurser om flerspråkighet som
en resurs men också som en börda. Närvaron av en språkideologisk utgångspunkt där
svenska är standardspråket, tillsammans med en diskurs om olikhet, där flerspråkiga
elevers behov konstrueras som avvikande, skapar tillsammans en negativ bild av
flerspråkighet där flerspråkiga individer konstrueras som avvikande vilket påverkar
rutinens utformning i verksamheten. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | flerspråkighet | en |
dc.subject | diskurs | en |
dc.subject | nyanlända elever | en |
dc.subject | policyetnografi | en |
dc.title | ”Han ler inte längre. Vad ska jag göra?” - en studie om en lokal rekontextualisering av en policy för mottagande av nyanlända elever | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi | |
dc.type.degree | Student Essay | |