dc.contributor.author | Khianpanya, Linn Rinwipha | |
dc.contributor.author | Östlund, Vilma | |
dc.date.accessioned | 2022-09-09T10:45:20Z | |
dc.date.available | 2022-09-09T10:45:20Z | |
dc.date.issued | 2022-09-09 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73591 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Att mikroföretag, som ingår i samlingsbegreppet små- och
medelstora företag (SMF), ska bedriva arbete mot hållbart företagande är inte självklart. Ofta
förbises dessa företag då de hamnar i skuggan av de stora multinationella organisationerna.
Majoriteten av alla företag i Europeiska Unionen klassas som SMF, vilket gör att de
tillsammans har stor påverkan på samhället. Även om SMF inte är skyldiga att arbeta med
att främja hållbart företagande väljer många att göra det ändå. Något att tillägga är att
mikroföretag har begränsade resurser samt är informella i sitt arbete, vilket påstås försvåra
driften av en hållbar verksamhet. Att uppnå hållbart företagande fastställs oftast som en
informell målsättning, men avsaknad av resurser kan vara ett hinder mot att uppnå målen.
Problematiken som uppstår är att befintlig forskning fokuserar på stora företag och
utelämnar hur styrning mot hållbart företagande bedrivs i de allra minsta företagen med allra
minst resurser.
Syfte: Enligt tidigare forskning som fokuserar på stora företag, är det brist på insyn om hur
SMF, specifikt mikroföretag, styr hållbart genom sin verksamhetsstyrning. Genom att
undersöka mikroföretag, den allra minsta typen av företag, syftar denna uppsats åt att
addera till tidigare forskning och skapa ytterligare insyn i hur mikroföretag styr i praktiken i
strävan mot hållbart företagande. Denna uppsats syftar även till att förklara varför styrningen
i dessa företag ser ut som den gör.
Metod: Vid undersökning av forskningsämnet genomfördes kvalitativa intervjuer i form av en
fallstudie för att få förståelse kring hur styrning av hållbart företagande går till i de allra
minsta företagen, det vill säga mikroföretagen. Val av respondenter baserades på ett
målstyrt urval, vilket resulterade i att ägaren och en medarbetare från två olika mikroföretag
inom textilbranschen intervjuades via Teams.
Empiri och slutsatser: Mikroföretag använder sig i större utsträckning av mindre
formaliserade styrmedel för att främja hållbart företagande. Värderingsstyrning med en god
företagskultur ligger till grund för arbetet mot miljömässig- och social hållbarhet. Vidare
formuleras tydliga målsättningar för miljö och hälsa som guidar anställda i det dagliga
arbetet - både kortsiktigt och långsiktigt. Uppsatsens respondenter anser att det finns
utmaningar med styrning eftersom de är mer informella samt att företagen befinner sig i
textilbranschen. Avslutningvis påvisar studien att en ägarens värderingar är huvudorsaken
bakom strävan mot hållbart företagande. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Redovisning | en |
dc.relation.ispartofseries | 21/22:35 | en |
dc.subject | SMF | en |
dc.subject | mikroföretag | en |
dc.subject | hållbart företagande | en |
dc.subject | intern styrning | en |
dc.subject | verksamhetsstyrning | en |
dc.subject | värderingsstyrning | en |
dc.subject | målsättningar | en |
dc.title | Mikroföretag i strävan mot hållbart företagande. En fallstudie i textilbranschen | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |