Show simple item record

dc.contributor.authorStattin, Daniela
dc.date.accessioned2022-08-17T10:27:41Z
dc.date.available2022-08-17T10:27:41Z
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/73384
dc.description.abstractSyfte: Syftet med magisteruppsatsen är att förstå vad standardisering av arbetssätt med postcovidpatienter på ett akutsjukhus kan innebära för arbetsterapeuterna. Teori: I uppsatsen analyseras teoretiska begrepp och dessa är standardisering av Timmermans och Berg, formalisering och bedömning av Bohlin och Sager samt mekanisk objektivitet av Porter. Metod: Kvalitativa intervjuer med två arbetsterapeuter, en forskare samt tre professionella från olika specialiteter från postcovidshälsoprofessionsteam på ett akutsjukhus utfördes för insamlande av data. Därefter analyserades resultatet av datainsamlingen med kvalitativ innehållsanalys och tre teman formulerades. Med stöd i tidigare nämnda teoretiska begrepp utfördes därefter analys och diskussion. Resultat: De tre teman som utgör primära resultatet är: Professionell legitimitet eller professionell integritet där arbetsterapeuterna lyfter fram sina önskemål om att synliggöra professionen inom postcovidverksamheten och övriga 3 vårdprofessioner för en ökad legitimitet. Arbetsterapeuterna beskriver vikten av att i postcovidvården fortsätta arbeta utifrån den professionella integriteten och bedöma varje patient utifrån arbetsterapeutens individuella bedömning. Det framkom under intervjuerna med arbetsterapeuterna att arbetsterapeuterna, men även forskarna, idag vill synas mer inom forskning och postcovidverksamheten. Därefter beskrivs andra temat som var: Delta men inte delaktig där det framkom att arbetsterapeuterna på det utvalda akutsjukhuset arbetar utifrån standarder som beslutats av verksamhetsledningen och forskare. Forskarna önskar att synliggöra kvantitativ data för att på ett tydligt sätt kunna presentera data och resultat. Det skulle även kunna grunda sig i att forskarna önskar att tala “samma språk” som övriga vårdprofessioner som träffar denna patientgrupp och kan visa på arbetsterapeuternas behandlingsresultat i forskning. Forskarna och verksamhetsledningen har tydligt lyft fram önskemål om ett standardiserat arbetssätt för insamling av kvantitativ data medan arbetsterapeuterna inte upplevde sig delaktiga i detta beslut. Det som framkom var att det fanns olika arbetssätt på de olika mottagningarna på det utvalda akutsjukhuset. Arbetsterapeuterna försöker fortsatt arbeta utifrån de beslutade standarderna trots att de upplevde att bedömningsinstrumentet COPM varit svårt för behandlare och patient att använda sig utav. Tredje temat som framkommer var: Var ligger fokus? Här beskrivs skildringen mellan arbetsterapeuternas och forskarnas syn på insamling av data och vem den insamlade datan är till för. Om det är för patienten här och nu eller om det är för patienten framöver.en_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectStandardisering, arbetssätt, individuella bedömningar, arbetsterapeuter, postcoviden_US
dc.titleARBETSTERAPEUTERNAS STANDARDISERADE ARBETE INOM EN NY DIAGNOS PÅ ETT AKUTSJUKHUS Motiv och utmaningar vid framtagning av arbetssätten_US
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteoriswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Scienceeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record