Hur kan högläsning som pedagogiskt verktyg främja barns språkutveckling? En undersökning av läsmiljöer och didaktiska metoder i fyra förskolor i Göteborgsområdet.

Abstract

Studien behandlar frågan kring hur läsmiljöer skapas, syftet med dessa samt vilka didaktiska metoder som nyttjas vid högläsning i förskolan. Syftet med studien är att uppmärksamma högläsning som ett pedagogiskt verktyg och undersöka hur olika läsmiljöer och didaktiska metoder kan främja barns språkutveckling i de undersökta förskolorna. Studiens resultat analyseras utifrån den sociokulturella teorin och framhåller tre begrepp inom den sociokulturella teorin, medierande redskap, appropriering samt proximal utvecklingszon. Studien utgår ifrån våra tre forskningsfrågor där de tre teoretiska begreppen inom den sociokulturella teorin används för att synliggöra bilden av hur läsmiljöer och didaktiska metoder vid högläsning kan bidra till ökat ordförråd och språkutveckling i förskolan. Högläsning används ofta som ett sätt att övergå till andra aktiviteter eller för att varva ned vid vila vilket motiverade oss att synliggöra högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att främja språkutveckling. I resultatdelen analyseras intervjuer där fem förskollärares beskriver hur de skapar sina läsmiljöer, syftet med deras utformade läsmiljö samt vilka didaktiska metoder de arbetar med vid högläsning för att främja barns språkliga utveckling. Vidare observerades förskolornas fysiska läsmiljöer för att skapa oss en djupare förståelse av den information som förskollärarna framhåller i sina intervjusvar. Resultatet visar att förskollärarna satsar på en hög åtkomlighet av böcker i förskolemiljön och ett samarbete med både vårdnadshavare och bibliotek, vilket även påverkar förskolornas innehåll av barnlitteratur. Förskollärarna menar att syftet med deras läsmiljöer är att göra högläsning till ett socialt sammanhang och deras didaktiska metoder vid högläsning är främst boksamtal, kroppsspråk, gestaltning samt användning av projektorer som komplement för att alla barn ska ges möjlighet att se bilderna i berättelserna. Diskussionsdelen besvarar de tre formulerade forskningsfrågorna och riktar sig åt vidare diskussioner och reflektioner kring utformandet av läsmiljön, syftet med läsmiljön samt variation av didaktiska metoder. Detta diskuteras i relation till tidigare forskning och vår teoretiska ansats. Diskussionen lyfter även fram resultatets konsekvenser för förskolans verksamhet och förslag på vidare forskning som vore intressant att studera vidare inom vårt undersökta område.