Show simple item record

dc.contributor.authorBen Saleh, Michael
dc.date.accessioned2022-02-23T11:54:50Z
dc.date.available2022-02-23T11:54:50Z
dc.date.issued2022-02-23
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/70768
dc.descriptionDepression är ett genomgripande sjukdomstillstånd som ger upphov till lidande och nedsatt funktion. Depression är en sjukdom som drabbar mer än 264 miljoner människor världen över. Studier för att förklara återinläggningsrisker och frekvensen är viktiga eftersom tillståndet påverkar emotioner och kognitiva såväl som kroppsliga funktioner. I Sverige har andelen slutenvårdspatienter för depression ökat. Ökningen ses bland män såväl som hos kvinnor, främst i åldrarna <25 år. Enligt Socialstyrelsens slutenvårdsregister var antalet patienter vårdade i slutenvården för 2019, 8361 patienter. Studier har visat att depressionen i sin natur består av skilda komponenter vilket kan vara ett hinder för vårdpersonal att effektivt behandla sjukdomen. På senare årtionden har intresset för att studera riskfaktorer för återinläggning efter vård pga. depression ökat. Idag vet vi att samsjuklighet, substansmissbruk, äldre patienter och kvinnlig kön utgör riskfaktorer för att bli återinlagd. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av depression ger riktningen för behandling av depression. Däremot tas det inte upp om vad vårdpersonal bör göra efter att patienten behandlats med antidepressiva läkemedel, kognitiv beteendeterapi och elektrokonvulsiv behandling (elbehandling). Uppemot 50–66% av fallen når inte fullt remission efter behandling med antidepressiva läkemedel. Endast en tredje del av patienterna får remission av sina depressiva symptom. I denna studie studerades två olika grupper. En grupp som blev återinlagda inom 90 dagar samt en grupp som blev återinlagda efter 30 dagar. Sedan jämförde vi grupperna med en kontrollgrupp som inte blev återinlagda. Totalt ingick 264 patienter inom Västra Götalandsregionen som varit inlagda på slutenvården mellan 20 december 2018 till 12 december 2019. Syftet med studien var att kartlägga om det fanns riskfaktorer som var associerade med ökat återinläggnings frekvens efter att ha skrivits ut från slutenvården. Vidare ville vi presentera en demografisk såväl som klinisk beskrivning av grupperna. Resultaten visar att 1 av 5 patienter blir återinlagda inom 90 dagar och 1 av 10 blir återinlagda inom 30 dagar. I 90 dagars gruppen visade studien med statistisk säkerhet att vistelsetiden på avdelningen ökade risken att bli återinlagd med 2,4% för varje dag som patienten låg inlagd på en psykiatrisk slutenvårdsvårdinrättning. Resultatet visar ytligare att ätstörningar var en riskfaktor för återinläggning. En trolig förklaring till detta är att låg vikt och BMI vid utskrivning predisponerar för återinläggning. Kön utgjorde inte en riskfaktor för att bli återinlagd. Vidare visar resultaten att kvinnligt kön numeriskt utgjorde en högre risk för att bli återinlagd inom 30 dagar jämfört med män som blev återinlagda inom 90 dagar. Ett antal riskfaktorer som förväntades att predicera återinläggning var inte signifikanta så som psykotisk depression, kön och patienter som ordinerats bensodiazepiner. Resultaten är viktiga observationer i att kunna designa större studier för att kunna studera riskfaktorerna för återinläggning på psykiatrisk slutenvård bland patienter diagnostiserade med depression. Bättre klinisk praxis och utformande av rutiner för att ta hand om patienterna efter en slutenvårdsinläggning är en viktig aspekt i skapande av hållbara rutiner för denna patientgrupp. Det är också av särskilt vikt att kartlägga faktorer som främjar tillfrisknande och effekt av behandlingsinsatser som man kan utvärdera för att finna kausal samband mellan sjukdom och faktorer av tillfrisknande. Författaren föreslår större studier för att kunna fastställa kausala samband mellan riskfaktorerna för återinläggning och vård för depression inom psykiatrisk slutenvård. Framtida forskning är nödvändigt inom området, detta för att förstå faktorer som är associerade med ökat återinläggningsfrekvens, bättre vård och bättre återhämtning för denna patientgrupp.sv
dc.description.abstractBackground: Little is known about risk factors predisposing to higher readmission frequency in psychiatric inpatient care for depression. So far, few studies have been conducted on mapping various factors that might have an important association with readmission for depression. Aim: This study aimed to identify risk factors associated with an increased risk of readmission within 90 days and 30 days, after being discharged from psychiatric inpatient care for depression. Method: We designed a patient chart-based cohort study of medical records for psychiatric inpatients diagnosed with depression between 20th December 2018 to 12th December 2019 at Sahlgrenska University Hospital, Sweden. First, we used a univariate analysis using a t-test and a chi-square test. Then, we used a multivariate analysis using binary logistic regression. Results: The rate of readmission within 90 days was 18.9% (95%-confidence interval 14.1– 23.5) compared to 9.5% (95%-confidence interval 5.9–12.9) at 30 days. The length of stay was a significant risk factor associated with readmission in the binary logistic regression; OR = 1.024 (95% CI 1.003–1.046) for each additional day stayed. Eating disorders were significantly (p < 0.032) associated with readmission within 90 days. Although no statistically significant differences were found between the sexes, female participants were numerically more likely to be readmitted to the psychiatric department within 30 days (n = 16, 64%), compared with male participants (n = 9, 36%, p = 0.52), but not for the 90-day follow up (n = 25, 50%) for female and (n = 25, 50%, p=0.206) male, respectively. Conclusion: Of the patients admitted for depression, almost 1 out of 5 were readmitted within 90 days. Only a few risk factors predicted readmission, and only the length of stay appeared to be an independent risk factor. However, a larger cohort will be needed to determine which risk factors are independent.sv
dc.language.isoengsv
dc.subjectpredictors, depression, inpatients, readmission, logistic regressionsv
dc.titleRisk Factors for Readmission Following Inpatient Care for Depressionsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Institute of Medicineeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / Institutionen för medicinswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record