Show simple item record

dc.contributor.authorHagsgård, Anna
dc.date.accessioned2021-08-30T11:39:25Z
dc.date.available2021-08-30T11:39:25Z
dc.date.issued2021-08-30
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/69467
dc.description.abstractStudiens syfte har varit att undersöka hur vissa patienter inom substitutionsbehandling beskriver att de upplever och hanterar normalitet samt hur de beskriver att de förhåller sig till de implicita och explicita krav som ställs på dem inom behandlingen och hur dessa påverkar dem. För att samla in data har sex stycken kvalitativa intervjuer gjorts med patienter inom LARO. Dessa har sedan transkriberats och kodats. Därefter har materialet analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: stigma, skademinimiering och medikalisering. I resultat- och analysdelen framkommer det att intervjupersonerna har ett ambivalent förhållande till normalitet. Intervjupersonerna upplever stigma och utanförskap i förhållande till sin livsstil. Det framkommer också att intervjupersonerna har internaliserat detta stigma vilket tar sig uttryck på flera olika sätt, bland annat genom en negativ självbild, en känsla av att ligga samhället till last och att vara mindre värd än andra. Intervjupersonerna uttrycker bitvis en längtan efter normalitet, inte minst i form av ett liv utan beroende eller missbruk. Samtidigt tar de avstånd från vissa aspekter av normalitet, inte minst i form av mediklisering där de argumenterar för att deras beroendesjukdom gör dem och deras behov annorlunda. Intervjupersonerna ger även uttryck för ett ambivalent förhållande till substitutionsbehandlingen och personalen som jobbar där. De uttrycker tacksamhet för att de får behandlingen samtidigt som de önskar att de inte skulle behöva behandlingen. Intervjupersonerna uttrycker också frustration över den kontroll de upplever att de blir utsatta för på daglig basis, något som kopplas till LARO-verksamhetens normaliserande anspråk och praktik. Genom intervjuerna framträder en tydlig bild av en maktobalans mellan personal och patient där intervjupersonerna berättar om upplevelser av moralism och villkorande av behandling kopplat till droganvändning vilket analyseras ur ett skademinimeringsperspektiv. Sammanfattningsvis visar materialet att patienterna upplever en hög grad av stigma och utanförskap och att personalen inom LARO-verksamheten på implicita och explicita sätt försöker uppmana patienterna att leva ett mer normalt liv, vare sig de önskar det eller inte.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectNormalitet, LARO, stigma, utanförskap, substitutionsbehandling, skademinimering, medikalisering, beroende, missbruksv
dc.titleJag är ingen del av samhället, jag är bara ett problem för samhället: en kvalitativ intervjustudie med patienter inom LARO.sv
dc.title.alternativeI’m not a part of society, I’m just a problem to society: a qualitative interview study with patients in OST-treatment.sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Social Workeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record