“Man kan väldigt lätt tro att man är världens sämsta socialsekreterare” En kvalitativ studie om socialsekreterares känslor och tankar om yrkesrelaterade misstag inom social barnavård.

Abstract

Den sociala barnavården är en komplex praktik som kan påverka barn och familjers liv på avsevärda sätt. Risken för misstag är ständigt närvarande i det dagliga arbetet som är präglat av svåra bedömningar gällande utredningar av familjer. Socialsekreteraren behöver beakta lagar och regler samt klienters individuella behov. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare förhöll sig till risken att begå yrkesrelaterade misstag samt hur begångna misstag upplevts och hanterats. Materialinsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med sex socialsekreterare från fyra olika kommuner som arbetat högst fem och ett halvt år. Empirin sorterades utifrån en tematisk analysmetod. Den analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning samt de teoretiska begreppen skam, erkännande/missaktning, disciplinär makt, panoptikon och governmentality. Resultatet visade att yrkesrelaterade misstag inom den sociala barnavården är ett svårdefinierat begrepp. Stöd och uppbackning från kollegor och arbetsledning uppgavs vara betydelsefullt i det dagliga arbetet och när misstag begåtts. Granskningens inverkan på socialsekreterarnas yrkesvardag resulterade i en särskild försiktighet i vissa ärenden. Ytterligare en aspekt som poängterades var att ansvaret för misstag ytterst sett inte bör läggas på den enskilde socialsekreteraren utan snarare högre upp i organisationen. Vi drog slutsatsen att strävan mot en rättssäker praktik, med målet att minimera yrkesrelaterade misstag, bör gynnas av en arbetsplatskultur med ett transparent förhållningssätt till misstag. Nyckelord: misstag,