Stöd till sfi-elevers läs- och skrivproblematik

Abstract

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur några specialpedagoger resonerade kring elevernas läs- och skrivproblematik i sfi-kontexten samt hur de beskrev det stödjande arbetet för elever i behov av stöd i läs- och skriv. I bakgrunden fanns egen erfarenhet av att andraspråkslärandet ibland blev problematiskt för eleverna men också en förundran över varför inte mer forskning gjorts kring sfi. Trots att det är ett högaktuellt ämne som ofta diskuteras, kritiseras och politiseras har sfi-elevers lärande hamnat i skymundan och krävde därför sin rättmätiga uppmärksamhet. Studien utgick från en sociokulturell forskningsansats och ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande har funnits med under hela processen i allt från frågeställningar till analysarbete i uppsatsen. Den valda sociokulturella teorin vilar på Vygotskijs idéer om att vi föds in i en social, historisk och kulturell miljö och det mest centrala i lärandet är språket (refererad i Säljö, 2014). Kvalitativa forskningsintervjuer valdes som metod eftersom det var den lämpligaste praktiska metoden för att besvara frågeställningarna. Intentionen med studien var att låta de sex specialpedagogerna bidra med kunskaper om vuxnas läs- och skrivproblematik i sfi verksamheten. Resultat: Specialpedagogernas beskrivning av elevernas läs- och skrivproblematik korrelerade med skolbakgrund, skolkultur, ålder och samtliga respondenter var överens om att skolbakgrund och skolkultur var de mest betydelsefulla orsakerna till problem. Fem av sex specialpedagoger arbetade med kartläggning för att undersöka vari problemen bestod och för att kunna identifiera eventuella läs- och skrivsvårigheter. Studiehandledare ansågs vara ett ovärderligt stöd i kartläggningsarbetet och eleverna studerades uteslutande ur ett helhetsperspektiv. Det stödjande arbetet skedde på gruppnivå och individnivå men i arbetet med elever från låg skolbakgrund fokuserades mestadels enskilt stöd eller stöd i mindre grupp. På gruppnivå fanns insatser som medverkan i undervisningen och uppföljande observationer i klassrummen samt handledning för lärarna.