dc.contributor.author | Rosqvist Johansson, Casandra | |
dc.contributor.author | Pedersen, Jessika | |
dc.date.accessioned | 2021-03-30T11:24:49Z | |
dc.date.available | 2021-03-30T11:24:49Z | |
dc.date.issued | 2021-03-30 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68159 | |
dc.description.abstract | Föräldrablivande och föräldraskap är frågor som rönt uppmärksamhet inom en rad olika forskningsdiscipliner. Majoriteten av den forskning som bedrivits i frågorna tar avstamp i den heterosexuella kärnfamiljens erfarenheter. Det råder således en del kunskapsluckor vad gäller lesbiska pars erfarenheter kring området generellt och i synnerhet med fokus på den icke bärande modern. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka och skapa förståelse för lesbiska icke bärande mödrars erfarenheter och upplevelser av att bli och vara mamma i Sverige. Fem kvalitativa djupintervjuer har genomförts med lesbiska kvinnor vars samkönade partner burit och sedermera fött deras gemensamma barn. Empirin analyserades utifrån följande teoretiska ramverk och ansatser; socialkonstruktionism, queerteori, interaktionistisk teori, roll och identitetsteori samt intersektionalitet. Utifrån en tematisk analys identifierades fyra teman; processen att bli mamma, omgivningens bemötande och avsaknad av stöd, moderskapsidentitet - den andra mamman, att känna sig fel samt moderskapsidentiteten idag. Resultaten i föreliggande studie visade att lesbiska icke bärande mödrar möts av marginalisering, avvikelseproduktion, stereotypisering samt ifrågasättande utifrån normer såsom heteronormen, moderskapsnormen och kärnfamiljsidealet. Forskningsdeltagarna vittnade om en moderskapsidentitet som kantas av en uteblivande samhällelig bekräftelse på att anses vara en legitim moder till sitt barn. Företeelsen gav konsekvenser för forskningsdeltagarnas självsäkerhet avseende utvecklandet av en moderskapsidentitet, vilket medförde oro, psykisk ohälsa och stress. Vidare vittnade forskningsdeltagarna om en stärkt moderskapsidentitet och tillhörande självkänsla kring denne, en tid efter att barnet blivit fött. Denna stärkta självkänsla visade sig dock inte vara förknippad med ökad social och/eller samhällelig bekräftelse på att icke bärande mödrar är en legitim moder, utan snarare ett resultat av barnets bekräftelse av den icke bärande modern som mamma. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | lesbiskt föräldraskap | sv |
dc.subject | icke bärande modern | sv |
dc.subject | heteronorm | sv |
dc.subject | moderskapsnorm | sv |
dc.subject | kärnfamiljsideal | sv |
dc.subject | föräldrablivande | sv |
dc.subject | moderskapsidentitet | sv |
dc.subject | HBTQ | sv |
dc.title | En mamma som alla andra. En kvalitativ studie om lesbiska icke bärande mödrars erfarenheter av att bli mamma | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |