Vad är särskilt med ett särskilt begåvat barn?

Abstract

Syfte Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om hur sju specialpedagoger uppfattar att särskild begåvning hos barn yttrar sig. Vidare är syftet att undersöka hur dessa specialpedagoger uppfattar särskilt begåvade barns behov av stöd i skolan och hur stödet kan se ut. Studiens syfte är även att belysa hur de kvalitativa uppfattningarna kan variera. Utifrån detta formulerades två forskningsfrågor. “Vad finns det för variationer i hur specialpedagoger definierar särskild begåvning hos barn?” samt “Vad finns det för variationer i specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade barns behov av stöd i skolan?” Teori Då det inom den fenomenografiska ansatsen inte finns en enskild tolkningsteori om fenomen att använda, lutar sig denna studie istället mot några utvalda specialpedagogiska perspektiv. Perspektiven är; det kategoriska perspektivet, de relationell perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Metod Studien har en fenomenografisk ansats och insamling av empiri har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna i studien är sju specialpedagoger verksamma i grundskola och förskola, där det målstyrda urvalet har riktat sig mot urval med så stor variation som möjligt. Analysförfarandet är fenomenografiskt, Specialpedagogernas uppfattningar var det som eftersöktes. Resultat Resultatet visar på en stor variation av definitioner kring särskild begåvning hos barn. Vidare lyfts få konkreta metoder fram, för både identifikation samt insatser i form av stöd för särskilt begåvade barn. I resultatet går det att utläsa att det kan ses som ett misslyckande när ett barn med särskild begåvning blir en fråga för elevhälsan.