Show simple item record

dc.contributor.authorPeggar, Ksenija
dc.contributor.authorShefram, Arkan
dc.date.accessioned2020-09-03T13:23:18Z
dc.date.available2020-09-03T13:23:18Z
dc.date.issued2020-09-03
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/66332
dc.descriptionThe National Agency for Education introduces programming and digital tools in the syllabus for the mathematics at the primary school 2018 at the request of the Swedish Government. The reason for this decision is that we live in an increasingly digitalized society that leads to an increased need for digital knowledge in most professions. Pupils need to be equipped with the knowledge and skills required in the society in which they live. This qualitative study aims to investigate how mathematics teachers working within the grades 2-6 reason about the programming requirement in the curriculum and how they apply it in their teaching. The empirical material consists of semi-structured interviews with eight teachers. The study shows that mathematics teachers consider that programming introduction in the curriculum is relevant in relation to digitalization development in society. All mathematics teachers´ reason that they have used programming at least once in their teaching but few have used it a means to teach about mathematics. Another reasoning shows that mathematics teachers consider that the programming concretizes mathematics in student learning. This is also supported in previous research which shows that programming develops concrete ability to reason, think logically and plan. Regarding the practical application of the requirement, the study shows that mathematics teachers teach programming as an analog activity, also they do it in the digital programming environments, and as a subject content in its own matter as presented in the teaching materials. The analysis of the interviews also revealed that the teachers reasoned in many different ways which in this study could possibly be linked to teachers’ different backgrounds in computer science. To summarize, the study shows that mathematics teachers follow the programming requirements in the central curriculum for mathematics, although to a limited extent when the purpose of the syllabus is considered. The study also shows that teachers reason in different ways about the programming requirement and that the requirement has been implemented in different ways and to different extents.sv
dc.description.abstractSkolverket inför programmering och digitala verktyg i kursplanen för matematikämnet på grundskolan 2018 på uppdrag från Regeringen. Anledningen till beslutet är att vi lever i alltmer digitaliserat samhälle som leder till ett ökat behov av digitala kunskaper i de flesta yrken. Elever behöver utrustas med de kunskaper och kompetenser som krävs i det samhälle de ska verka i. Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka hur matematiklärare på låg- och mellanstadiet resonerar kring programmeringskravet i läroplanen. Vi har använt intervju som metod. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med åtta lärare i årskurs 2-6. Resultatet i studien visar att matematiklärarna anser att införandet av programmering i läroplanen är relevant i relation till digitaliseringsutvecklingen i samhället. Alla matematiklärare resonerar om att de har använt programmering någon gång i sin undervisning men få har använt det som hjälpmedel i matematikundervisningen. Ett annat resonemang beskriver att matematiklärarna anser att programmeringen konkretiserar matematiken i elevers lärande. Detta stöds även i tidigare forskning om att programmering utvecklar konkret förmågan att resonera, tänka logiskt och planera. Matematiklärarna menar också att programmeringen kan undervisas med analoga övningar, i digitala programmeringsmiljöer och som ämnesinnehåll i läromedlen. Analysen av intervjuerna belyser även att lärarna resonerar på olika sätt och kan eventuellt kopplas till deras datavetenskapliga bakgrund. Den här studien visar att matematiklärarna följer programmeringskravet i läroplanen som står i det centrala innehållet för matematikämnet. Däremot tillämpas programmeringen i begränsad utsträckning som det står i kursplanens syfte. Studien visar också att lärarna resonerar på olika sätt kring programmeringskravet och därmed görs det på olika sätt och i olika utsträckningar.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseries2020:014sv
dc.subjectProgrammeringsv
dc.subjectmatematiksv
dc.subjectgrundskolasv
dc.subjectläroplansv
dc.subjectdatalogiskt tänkandesv
dc.subjectresonemangsv
dc.titleLÅG- OCH MELLANSTADIELÄRARES RESONEMANG OCH TILLÄMPNING AV PROGRAMMERING I MATEMATIKÄMNETsv
dc.title.alternativeTeachers' reasoning and application of computing in mathematics: a qualitative study with some primary school teachers.sv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentInstitutionen för tillämpad informationsteknologiswe
dc.contributor.departmentDepartment of Applied Information Technologyeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record