Sjuksköterskans upplevelse av hur omvårdnaden påverkas av arbetsrelaterad stress

Abstract

Bakgrund: Sjuksköterskans kompetensområde innefattar att lindra lidande, förebygga sjukdom, främja och återställa hälsa, detta med fokus på att ge god omvårdnad. Hög arbetsbelastning och brist på resurser har påverkat sjuksköterskan och arbetsrelaterad stress anses vara något som drabbar hälso- och sjukvården dagligen. Den rådande arbetsmiljön leder till att sjukvården inte har möjlighet att leva upp till de lagar som finns vilket kan leda till att den vård som patienterna har rätt till inte kan tillgodoses. Stressen kan vidare resultera i konsekvenser för omvårdnaden, brister i vården kan medföra ett vårdlidande för patienten och patientsäkerheten kan därav inte säkerställas. Syfte: Att beskriva hur grundutbildade sjuksköterskor inom slutenvården upplever att arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden, som därmed kan hota patientsäkerheten. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultat: Sjuksköterskor uppger att de har svårt att hinna med att utföra sina dagliga arbetsuppgifter. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor visade sig påverka omvårdnaden på olika sätt. De basala omvårdnadsbehoven som missades och/eller försenades var ofta: hygien, nutrition och elimination samt mobilisering. Att bedöma patientens vitala tecken och status och tillgodose patientens emotionella behov var också något som nedprioriteras på grund av den arbetsrelaterade stressen som sjuksköterskorna upplevde. Viktiga bedömningar som att upptäcka tecken på sjukdom eller att ge läkemedel på ett säkert sätt visade sig vara bristande. Sjuksköterskan upplevde att de inte kunde arbeta på ett patientsäkert sätt eller ge tillräckligt med information till patienten och anhöriga. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen som sjuksköterskorna upplevde får konsekvenser för både omvårdnaden och patientsäkerheten. Utebliven omvårdnad kan leda till ett vårdlidande för patienten men också till vårdskador. Denna studie kan vara till stöd för hur sjuksköterskor kan stärka sin förmåga att prioritera i sitt arbete men också hjälpa verksamheten till vidare förbättringsarbete.