| dc.contributor.author | Lundquist, Anna | |
| dc.contributor.author | Morina, Vjosa | |
| dc.date.accessioned | 2020-07-08T08:16:08Z | |
| dc.date.available | 2020-07-08T08:16:08Z | |
| dc.date.issued | 2020-07-08 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/65569 | |
| dc.description | The pandemic caused by the rapid spread of the coronavirus disease Covid-19 has devastating
effects on public health and has led to worldwide lockdowns. Actions taken to stop the virus
from spreading have resulted in a drastic decrease in sales for many companies. The Swedish
government have chosen a rather different path to manage the pandemic than most, most
prominently by not invoking direct quarantine or lockdown measures. Despite this, many
Swedish companies are struggling to survive. The fashion industry, an industry under pressure
even before the pandemic, is one of the most affected industries, and Swedish fashion
companies are facing huge challenges because of the pandemic.
The corona pandemic is a unique event in history to date but research show that pandemics
might be more common in the future due to globalization and over-population in many areas
of the world. Despite a significant amount of research in the field of crisis management, there
is a lack of studies that observe crisis management during an ongoing crisis, and very few
studies examine the topic during a pandemic of this magnitude. This study aims to explore
crisis management and management control in a Swedish fashion company during the corona
crisis and compare crisis management in practice with theory. The study is a case study of a
Swedish fashion company, where seven interviews were conducted with employees and
managers at the company headquarters between mid-March and the end of May 2020. A
structured qualitative analysis was completed to develop a better understanding of the different
actions taken by the company during the crisis.
The results of our study show that the company alternated between conventional crisis
management, such as focus on cost-cutting actions, and improvised problem-solving. The
organizational culture, characterized by creativity and flexibility, seems to play a part in the
ability to adapt to the new situation. During the crisis management process, the company
focused on the internal changes of the organization. Increased focus was also directed towards
external stakeholders, by intensified dialogue with international partners, landlords and
suppliers and increased attention to customer behaviour. We identified goal incongruence
between functional departments and short-term problem solving in conflict with long-term
company performance as potential problem areas during the crisis management. In conclusion,
our case firm seem to practice crisis management in a rather conventional fashion at first, then
change to a more ad hoc approach as the crisis developed. Moreover, many different responses
and actions were observed during the crisis process, some explicit such as decisions
implemented by management, some more intangible and not visible until one “scratches the
surface”. This finding supports the conclusion that there might be a complexity in crisis
management, which is not sufficiently illustrated in the research-based models of the crisis
process and company crisis management as they are designed today. | sv |
| dc.description.abstract | Coronakrisen har haft en global påverkan på folkhälsan och det snabba
smittspridningsförloppet har bland annat lett till omfattande nedstängningsåtgärder världen
över. Sverige har valt ett annorlunda tillvägagångssätt där myndigheterna i landet endast infört
vissa restriktioner. Trots detta har företag i flertalet branscher drabbats av dramatiska
intäktsbortfall. Modebranschen tillhör en av de branscher som har påverkats mest, och
prognosen för modeföretag ser dyster ut till följd av pandemins omfattande påverkan.
Även om coronakrisen i många avseenden är unik, visar forskning att pandemier kan bli
vanligare i framtiden till följd av överbefolkning och globalisering. För att företag ska överleva
denna typ av kriser krävs en systematisk krishantering för att säkra likviditet och säkerställa
kontinuitet i verksamheten. Det finns omfattande forskning om krishantering inom företag,
men det saknas studier som följer företag under en pågående kris. Vidare behandlar endast ett
fåtal studier krishantering i företag under en pandemi. Föreliggande studies syfte är därför att
utforska krishantering och styrning i ett modeföretag under coronakrisen samt att jämföra
ageranden i praktiken med teorin. Studien är en kvalitativ fallstudie av ett svenskt modeföretag
som pågick under perioden mitten av mars till slutet av maj 2020. Sju intervjuer genomfördes
med chefer och medarbetare på företagets huvudkontor. En strukturerad kvalitativ analys har
genomförts med ambitionen att skapa förståelse för företagets agerande under krisen.
Resultaten visar att fallföretaget under krisutvecklingen har alternerat mellan ett planerat
krisarbete och en mer ad-hoc problemlösningstaktik. Företagskulturen, präglad av flexibilitet
och kreativitet, verkar ha varit en gynnande faktor under krisarbetet. Under krishanteringen har
företaget fokuserat på att genomföra förändringar internt för att anpassa organisationen till den
nya situationen. Samtidigt har företaget riktat ökat fokus mot externa intressenter, genom bland
annat intensifierad dialog med internationella partners, ökad bevakning av
konsumtionsmönster samt förhandlingar med fastighetsägare och leverantörer. De
motsättningar som har uppstått under krisens initiala och akuta skede har främst haft sin grund
i situationer där beslut för att gynna verksamheten på kort sikt har gått stick i stäv med
långsiktiga mål, eller vid situationer där det funnits skilda målsättningar i företagets olika
funktioner. Sammanfattningsvis verkar modeföretag tillämpa krishantering och styrning på ett
relativt konventionellt vis i början av krisen, för att sedan övergå till ett mer improviserat
förhållningssätt i takt med krisens utveckling. Utöver detta kan en rad olika beteenden och
ageranden observeras inom organisationen, allt från explicita åtgärder implementerade av
ledningen, till mer implicita ageranden som inte är direkt synliga vid första anblick. Detta
indikerar en komplexitet som inte i tillräcklig grad illustreras i befintliga modeller om
krisprocessen och krishantering. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2020-1 | sv |
| dc.subject | Kris, krisprocess, ekonomistyrning, kontinuitetsplanering, organisationsstruktur, företagskultur | sv |
| dc.subject | Crisis, crisis process, management control, organizational structure, organizational culture, continuity planning | sv |
| dc.title | Krishantering & styrning i modeföretag under kris - En kvalitativ fallstudie på ett svenskt modeföretag under pågående coronapandemi | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
