Show simple item record

dc.contributor.authorFagerberg, Björn
dc.contributor.authorForsberg, Bertil
dc.contributor.authorHammarstrand, Sofia
dc.contributor.authorMaclachlan, Laura
dc.contributor.authorNilsson, Maria
dc.contributor.authorOlin, Anna-Carin
dc.date.accessioned2020-06-26T07:49:57Z
dc.date.available2020-06-26T07:49:57Z
dc.date.issued2020-06-05
dc.identifier.isbn978-91-86863-20-3
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/65126
dc.description.abstractSammanfattningsvis anser vi att klimatförändringarna är ett stort hot mot vår hälsa. De största direkta hoten utgörs av brist på mat och rent vatten, värmeböljor och ändrat sjukdomspanorama. De sekundära effekterna kan bli minst lika allvarliga som en ökad risk för konflikter pga brist på mat, vatten och odlingsbar jord, och ökad migration. Effekterna på människors psykiska hälsa kan också bli betydande; främst förstås de som direkt drabbas vid t ex extrema väderhändelser, men också i form av ökad oro och ångest över vad ett ändrat klimat kan medföra. Effekterna globalt är mycket ojämnt fördelade, och temperaturökningen kommer drabba fattiga länder hårdast, sannolikt kommer effekterna i Norden vara mer begränsade i ett globalt perspektiv. Icke desto mindre ser vi redan nu effekter av ett varmare klimat, med ökad risk för värmeböljor och skogsbränder. Även vi har mycket att vinna på att begränsa klimatpåverkan så långt som möjligt! Hösten 2019 gav vetenskapsakademiernas gemensamma organ i Europa, EASAC ut en sammanställning av det vetenskapliga underlaget över vilka hälsoeffekter av klimatförändringar vi kan förvänta oss med fokus på Europa. Bilden är alarmerande. Vid 2° C temperaturhöjning kan vi t ex förvänta oss en överdödlighet på drygt 130 000 personer per år i Europa enbart beroende på värmeböljor år 2100. Men EASAC konkluderar också att snabba och avgörande åtgärder för att minska växthusgasutsläppen för att hålla temperaturökningen under 2° C över förindustriell nivå, skulle reducera riskerna för de värsta hälsoeffekterna. Den goda nyheten är att viktiga åtgärder mot klimatförändringarna dessutom har positiva effekter på hälsan: utfasning av fossila bränslen är en första viktig åtgärd. De bidrar idag till den största andelen av utsläppen av växthusgaser, och 22 påverkar också vår hälsa. Exponering från fossila bränslen har globalt beräknats ge upphov till 3.6 miljoner förtida dödsfall om året [15]. Enligt den senaste rapporten från UNEP krävs en minskning av utsläppen av växthusgaser med 7.6 % per år mellan 2020 och 2030 globalt om man skall kunna uppnå 1.5 ° C målet [67]. Även ändrade matvanor med minskat köttintag och ökad konsumtion av frukt och grönsaker minskar utsläppen av växthusgaser och har starka positiva effekter på vår hälsa. I ett globalt perspektiv är produktionen av mat också en av de stora utsläppskällorna av växthusgaser. Dessutom är den mat som produceras, processas och marknadsförs en viktig orsak till ohälsa genom att vara för fet, söt och salt och leda till för högt kaloriintag, överkonsumtion av rött kött och charkuteriprodukter [68]. En optimal klimatsmart kost skulle kunna reducera antalet förtidiga dödfall med cirka 20 % per år [22]. Lösningar finns alltså inom räckhåll och mycket kan göras baserat på befintlig kunskap. Som även EASAC påpekar, har vetenskapssamhället en viktig roll att spela för att sprida information om klimatförändringarnas hälsoeffekter, men också det stora behovet av förändring och åtgärder för att minimera temperaturökningen. För att på politisk nivå kunna genomföra nödvändiga åtgärder krävs ett starkt mandat för dessa åtgärder. Därför är ökade kunskaper om effekterna av ett förändrat klimatet ett viktigt steg. Vi har i modern tid inte tidigare mött ett större hot mot folkhälsan. Därför har vi inom sjukvården en speciellt viktig roll som kunskapsspridare, för att förebygga de värsta effekterna. Vi borde också föregå som goda exempel, t ex genom att minska resursslöseriet i vården, och bidra till en minskning av vårt klimatavtryck. Vi lever i en tid av ökad global välfärd. Aldrig tidigare har så många människor haft så goda förutsättningar för en bra hälsa. Lyckas vi inte lösa klimatfrågan kommer vi inte kunna uppnå god och jämlik hälsa för alla. För en god hälsa är vi helt beroende av tillgång på mat, rent vatten, utbildning, ekosystemtjänster, rättvisa och fred. Allt detta riskeras om vi inte anpassar oss till, och vidtar åtgärder, mot klimatförändringar.sv
dc.format.extent27sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherSamhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitetsv
dc.relation.ispartofseriesRapportserie AMMsv
dc.relation.ispartofseries3:2020sv
dc.subjectklimatförändringarsv
dc.titleKlimat och hälsa - En kunskapssammanställningsv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record