| dc.contributor.author | Bocangel, Dante | |
| dc.contributor.author | Ågren, Johanna | |
| dc.date.accessioned | 2020-06-26T06:48:02Z | |
| dc.date.available | 2020-06-26T06:48:02Z | |
| dc.date.issued | 2020-06-26 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/65115 | |
| dc.description | Background: Preoxygenation is a method where the patient is administered oxygen before the induction of anesthesia. If properly performed, the method creates a buffer of oxygen in the patient's lungs. This oxygen reserve leads to a prolonged time of non-hypoxic apnea, which generate valuable time in the event of problems with securing the patients airway and oxygen supply. The nurse anesthetist is responsible for ensuring that the care is as safe as possible for the patient during general anesthesia. However, research shows that inadequate preoxygenation commonly occurs in clinical practice. Furthermore, nurse anesthetists have shown to lack in adherence to routines and evidence to some extent. Aim: To investigate how nurse anesthetists relates to preoxygenation in connection with general anesthesia of adult patients. Method: The study design was a descriptive quantitative cross-sectional study in form of a web survey. The survey was sent to a total of 100 nurse anesthetist’s in four different surgery departments. The data analysis was performed in SPSS and the result is presented descriptively. Results: The majority of the respondents stated that they always preoxygenate their patients prior to general anesthesia. The most common execution was the tidal volume technique with 100% FiO2 and fresh gas flows of 8 L/min striving for EtO2 levels ≥80%. Only 16% of the respondents always kept the oxygen mask tight. ASA 1-2 and anxious patients were preoxygenated to the lowest extent. Previous anesthesia-related complications and an expected difficult airway were often taken into account when planning the preoxygenation. Responsibility and guidelines regarding the preoxygenation were, to some extent, considered to be unclear. Conclusion: The results of the study suggest that the nurse anesthetists relationship to preoxygenation is complicated. There are variations in how the procedure is carried out, which does not agree with current evidence from several aspects. Guidelines need to clarify how the preoxygenation should be performed for all patient categories and who has the overall responsibility for the procedure. | sv |
| dc.description.abstract | Bakgrund: Preoxygenering är en metod där patienten administreras syrgas innan induktion av generell anestesi. Om den utförs korrekt skapar metoden en buffert av syre i patientens lungor. Denna syrgasreserv leder till att patientens icke hypoxiska apnétid förlängs, vilket genererar värdefull tid vid eventuella problem med att säkra patientens luftväg och syretillförsel. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att vården i samband med generell anestesi är så säker som möjligt för patienten. Forskning visar dock att inadekvat preoxygenering är vanligt förekommande i klinisk verksamhet och att anestesisjuksköterskor i vissa fall har en bristande följsamhet till rutiner och evidens. Syfte: Att undersöka hur anestesisjuksköterskan förhåller sig till preoxygenering av vuxna patienter i samband med generell anestesi. Metod: Deskriptiv kvantitativ tvärsnittstudie i form av en webbenkät. Webbenkäten skickades till totalt 100 anestesisjuksköterskor på fyra olika operationsavdelningar. Dataanalysen gjordes i SPSS och resultaten presenteras deskriptivt. Resultat: Majoriteten uppgav att de alltid preoxygenerar sina patienter inför generell anestesi. Det vanligaste utförandet var tidalvolymsteknik med 100 % FiO2 och färskgasflöden på 8 L/min där ett EtO2 ≥80% eftersträvades. Endast 16 % höll alltid masken helt tät. Oroliga och ASA 1-2 patienter preoxygenerades i lägst utsträckning. Det togs i stor utsträckning hänsyn till tidigare anestesirelaterade komplikationer och att patienten kan ha en förväntat svår luftväg. Riktlinjer och ansvar gällande preoxygeneringen ansågs till viss del vara otydligt. Slutsats: Studiens resultat antyder att anestesisjuksköterskans förhållande till preoxygenering är komplicerat. Det finns variationer i hur preoxygenering utförs, som ur flera aspekter inte stämmer med rådande evidens. Riktlinjer behöver förtydliga hur preoxygenering skall utföras för alla patientkategorier samt vem som har det övergripande ansvaret för att preoxygeneringen utföras adekvat. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | Preoxygenering | sv |
| dc.subject | svår luftväg | sv |
| dc.subject | advocacy | sv |
| dc.subject | patientsäkerhet | sv |
| dc.subject | luftvägshantering | sv |
| dc.title | Preoxygenering – It’s complicated. En enkätstudie om anestesisjuksköterskans förhållande till preoxygenering | sv |
| dc.title.alternative | Preoxygenation – It’s complicated. A survey study on the nurse anesthetists relationship to preoxygenation. | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
| dc.type.degree | Student essay | |
