Hur gör man en lyrikläsare? Om elva gymnasieelevers väg mot känslomässiga och intellektuella läsningar av den poetiska texten

Abstract

Abstrakt Göteborgs universitet/Institutionen för litteraturvetenskap Författare: Sofia Ekberg Titel: Hur gör man en lyrikläsare? Om elva gymnasieelevers väg mot känslomässiga och intellektuella läsningar av den poetiska texten Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elva gymnasieelever tolkar poetiska texter, samt om en medveten läsorienterad litteraturundervisning kan förbättra deras tolkningsförmåga. Huvudsakligen består studien av en textanalys av elevernas skriftligt dokumenterade respons på två dikter. Lyrikresponsen görs av eleverna före respektive efter genomförd undervisning, för att utläsa undervisningens inverkan, och textanalysen består i att kategorisera vilka tolkningsstrategier eleverna använder då de tar sig an dikterna. Lyrikundervisningen tar utgångspunkt i ett läsarorienterat perspektiv där läsaren anses vara delaktig i skapandet av texten, och målet är en djupare känslomässig och intellektuell läsupplevelse. Resultatet visar att den tid som avsattes inte var tillräcklig för att förbättra samtliga elevers tolkningsförmåga. Emellertid framkommer att eleverna besitter en intuitiv tolkande förmåga, som de inte har ord för att uttrycka. Likaså anammar eleverna, trots den begränsade tiden, det personliga förhållningssätt gentemot texten som inledningsvis uppmuntrades i undervisningen, vilket tyder på att pedagogens inverkan har betydelse för hur unga läsare tar sig an texter. Studien visar även att inlevelseläsning främjar många elevers tolkningsförmåga, men kan begränsa elever som redan tillägnat sig ett mer analytiskt intresse kring tolkningsprocessen. Således dras slutsatsen att det alltid måste finnas en progression i litteraturundervisningen, samt att känsla och intellekt måste tillåtas samverka och inte ställas mot varandra i tolkningsprocessen. Nyckelord: Känsla, intellekt, tolkningsstrategier, litterär medvetenhet, progression