Kommunstyrelsens uppsiktsplikt - en ansvarsprövande eller riskhanterande praktik?

Abstract

Syfte: Studiens teoretiska syfte är att utifrån de tre teoretiska ingångarna: relationen mellan uppdragsgivare/uppdragstagare, riskhantering och ansvarsprövning bidra till förståel-sen kring innebörden och tillämpningen av kommunallagens mening att kommunsty-relsen ska ”ha uppsikt”. Studiens empiriska syfte är att bidra till förståelsen kring hur och med vilka utgångspunkter svenska kommuner styr uppsiktsplikten. Teori: Studien tar utgångspunkt i tre teoribildningar: uppdragsgivare/uppdragstagare genom agentteorin och stewardshipteorin, ansvarsprövning samt riskhantering genom Risk Management. De tre teoretiska ingångarna behandlas var för sig och förs samman till en analysmodell. Metod: Studien är en totalundersökning av svenska kommuners styrning av uppsiktsplikten. Det empiriska underlaget för studien utgörs av kommunala styrdokument. Studien har genomförts som en textanalys med utgångspunkt i idéanalys. Resultat: En fjärdedel av kommunerna har lokalt beslutade styrdokument för uppsiktplikten som säger med än kommunallagen. Bland dem är det lika vanligt att både ha ansvarspröv-ning och riskhantering som utgångspunkt som det är att ha en entydig utgångspunkt för styrningen. Det är dubbelt så vanligt att ha en riskhanterande utgångspunkt som en an-svarsprövande.