Skönlitteratur på schemat

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan kursplanen i svenska och lärares undervisning i svenskämnet när det kommer till skönlitteratur. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är hur skönlitteraturens skrivs ut i kursplanen i svenska för grundskolans tidigare år, 1-3, vad fem lärare som arbetar i F-3, anser betydelsefullt för elevers lärande när det kommer till skönlitteratur samt hur kursplanens skrivningar och lärarnas åsikter förhåller sig till varandra. Uppsatsen har tagit sin utgångspunkt i det hermenutiska perspektivet. Hermeneutiken återfinns på ett flertal ställen under avsnittet tidigare forskning. Hermeneutiken har även legat till grund i den analys som har gjort av kursplanen i svenska samt i analys- och resultats arbetet av de intervjuer som genomförts. Studien har genomförts utifrån två metoder dels en textanalys med inriktning kvalitativ innehållsanalys samt kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare på lågstadiet, F-3. I textanalys av kursplanen i svenska samt den data som framkom under intervjuerna kan man se tecken på att skönlitteraturens potential inte alltid kommer till sin rätt. Lärarnas svar tyder på att skönlitteraturen ofta används i betydligt större utsträckning än vad som kursplanen ger utrymme för. Kursplanen lämnar stort tolkningsutrymme för läraren att själv bestämma vilken skönlitteratur som skall inkluderas samt hur undervisningen med litteratur skall bedrivas. Det finns heller inga kunskapskrav som berör skönlitteraturens djupare potential så som arbete kring existentiella frågor och demokrati. Samtliga lärare i studien använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Böcker med svårare innehåll som exempelvis existentiella frågor väljs ibland bort då detta kan vara svårt att tala med eleverna om. Detta trots att tidigare forskning visar på att skönlitteratur av detta slag kan bidra till elevernas kunskaper kring sin egen identitet, omvärlden, historien, samtiden och framtiden. Dessa kunskaper går också att finna i kursplanens syftes del. Det som studiens resultat också visar är att lärare utifrån arbetserfarenhet oftast har lättare att tillämpa skönlitteratur i undervisningen jämfört med de lärare som inte arbetat så länge.