Åsiktsöverenstämmelse, en förklaring till sakfrågeägarskap? - En studie om väljares preferenser påverkar sakfrågeägarskap.

Abstract

Uppsatsen ämnar undersöka om en alternativ förklaring till skiften i sakfrågeägarskap har bäringskraft. Syftet är att undersöka om väljarnas åsiktsöverensstämmelse med partierna påverkar ifall den enskilda väljaren anser att ett givet parti har bra sysselsättningspolitik. För att göra detta har uppsatsen formulerat en teori baserat på ifall partierna anpassar sin politik till väljarnas preferenser. Hypoteserna som har formulerats utifrån den teoretiska bakgrunden är två: Den första hypotesen testar ifall väljarnas preferenser påverkar hur partier formulerar policy och den andra ifall H1 förstärks i framträdande frågor. För att testa hypoteserna genomförs en statistisk studie på Valundersökningar från 1979 till 2010. Studien inkluderar tre kontrollvariabler: Kön, ålder och utbildning. Resultatet ger stöd för den första hypotesen för de partier med tydlig förankring i höger-vänsterskalan men den andra hypotesen stämmer endast för ett parti, Socialdemokraterna. Vid kontroll för spuriositet hade kontrollvariablerna en marginell effekt på det ursprungliga sambandet. Detta tyder på att undersökningen har passat bättre för vissa partier. En slutsats som dras utifrån resultatet är att väljare och partier har en mer komplex påverkansgrad på varandra än tidigare antagits i avseende på sakfrågeägarskap. Uppsatsen har inte kunnat svara på frågeställningen: Förändrar graden av responsivitet graden av sakfrågeägarskap? Anledningen till detta är att det svårt att härleda ifall partierna medvetet har agerat responsivt. Resultatet tyder däremot på att det finns anledning att tro att responsivitet kan påverka graden av sakfrågeägarskap. Uppsatsen har bidragit med en grund genom kombinera två forskningsfält, och har förhoppningsvis på så sätt bidragit till den gemensamma kunskapen.